Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DXDC Läkartidningen 06/2016
Lakartidningen.se 2016-02-09

Att vara läkarpatient  »Man förstår hur det är att vara i underläge«

Den tydliga dramaturgin i patientmötet sätts ur spel när det är en läkare som är sjuk. Att gå från att vara den som vårdar till den som är sjuk är svårt – så svårt att många läkare väntar alltför länge med att söka professionell hjälp.

Marie Ström, Karin Bergqvist

Mia Fahlén är bröstcancerkirurg på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon har varit patient många gånger och av flera orsaker de senaste dryga tio åren. Framför allt har hon blivit vårdad för pneumotorax. 

Men det dröjde innan Mia Fahlén sökte hjälp. 

Eftersom hon är lätt astmatisk började hon inhalera Bricanyl. Men det blev bara värre. Några veckor senare när hon var på konferens i Åre blev hon andfådd när hon låg ner.  

– Jag gick till Åres vårdcentral och träffade en AT-läkare som blev jättenervös när jag kom. Jag satt där och grät och tyckte allt var jättejobbigt. 

AT-läkaren gjorde en lungröntgen. Det visade sig att Mia Fahlén hade en total lungkollaps på ena sidan och fick läggas in på Östersunds sjukhus.

Var det enklare att söka vård där du inte kände någon?

– Ja, det tycker jag. Och de var väldigt bra.

I Stockholm känner Mia Fahlén många av sjukhusläkarna, vilket gör det svårt att vara anonym.

– Det är omöjligt att vara anonym, säger hon.

– När man väl söker hjälp har man kapitulerat, då är man patienten och då vill man inte vara kirurgen Mia utan patienten Fahlén som behöver vården. Där har tyvärr några av mina kollegor sviktat. 

Konfidentialitet nämns ofta i studier som en av barriärerna för läkare att söka vård. Det är dock ett område som det inte forskats särskilt mycket inom. En översiktsartikel från 2008, som gått igenom studier från Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland, visar dock att de hinder för att söka vård som beskrivs av läkare i mångt och mycket liknar dem som allmänheten beskriver. Pinsamhet är ett gemensamt bekymmer för alla patienter även om det kan vara mer komplicerat för läkare, som ofta säger sig vara oroliga över att besvära kollegor och att exponera sig för risken att ha ställt en felaktig diagnos eller felbehandlat sig. Oro för att det problem man söker för är trivialt finns också bland alla patienter, men kan vara värre för läkare, enligt artikelförfattarna.

Också i en senare amerikansk studie från 2014 är tidsbrist och oro över konfidentialitet, enligt de intervjuade läkarna, vanliga barriärer för att söka vård, men även rädsla för konsekvenserna.

Jonatan Wistrand är ST-läkare i allmänmedicin på en vårdcentral utanför Lund och doktorand vid Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet. I sin forskning berör han just kvalitativa aspekter av de problem sjukdomsdrabbade läkare vittnar om, främst sådana med kulturhistorisk bäring. 

Enligt honom finns det flera orsaker till att läkare har svårt att vara den som är sjuk. Några har redan nämnts: osäkerheten om sekretess, känsla av otillräcklighet över att inte själv kunna ställa diagnos eller inleda behandling eller olust inför att symtomen orsakats av något banalt.

Jonatan Wistrand säger att det kan handla om ganska konkreta, praktiska svårigheter som just osäkerhet om sekretess, eftersom man som sjukvårdssökande befinner sig bland sina yrkeskollegor, känsla av otillräcklighet över att inte själv kunna ställa diagnos och inleda behandling eller olust inför möjligheten att symtomen orsakas av något banalt som man egentligen borde ha kunnat behandla på egen hand. 

Men det finns också mer djupliggande faktorer.

Det handlar om att man som läkare och patient bryter mot den klassiska rollfördelningen i patientmötet:

– I varje läkar–patientmöte finns en mer eller mindre given dramaturgi som beskriver hur läkaren och patienten ska förhålla sig till varandra. Den har funnits sedan urminnes tider även om den ändrat utseende under olika epoker och inom olika kontexter. Schablonbilden är läkaren som en rationell, stresstålig person med ett stort mått av kontroll över tillvaron, och patienten som läkarens motpol – en mer känslobaserad, utlämnad, hjälpsökande och bräcklig person. När läkaren hamnar i patientrollen uppstår en rollkonfusion. Det tror jag är en stor anledning till att många läkare upplever patientrollen som obekväm eller bekymmersam, säger Jonatan Wistrand. 

I många av de vittnesmål av läkare som Jonatan Wistrand tagit del av beskrivs en smått naiv tro på den egna osårbarheten. 

– En föreställning, som antagligen också utgör en skyddsmekanism i den dagliga kontakten med lidande, om att sjukdom är något som drabbar de patienter man möter i sin praktik, men inte läkarna själva. Och då blir det extra svårt att acceptera att själv bli patient, säger han.

Men Mia Fahlén tycker inte att det är svårt att föreställa sig att vara sjuk, utan det är just det där med att vara patient – den rollen – som är det knepiga.

Hon har själv haft hand om ett antal kollegor som drabbats av bröstcancer, och berättar att de som kommer med knölar i bröst ofta ursäktar sig.

– Då måste man bekräfta att det är jätte-bra att de sökt vård. Fånighetsaspekten är ganska tung för läkare. Man vill inte söka på akuten, för tänk om det inte är något. »Då kommer de bergis sitta och skratta åt mig sen«.

Hur kan man få fler att söka hjälp snabbare?

– Jag tror mest att det är viktigt att prata om det. Både på läkarutbildningen och – framför allt – senare, säger Mia Fahlén. 

– Som läkare ägnar man en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att arbeta med sina egna försvarsmekanismer – att skilja patienterna från mig. Om man inte kunde skärma av sig från floden av ångest och elände skulle man gå under på tio minuter. Därför är det krävande att gå över till andra sidan. Då är de här försvarsmekanismerna helt raserade. 

Blir en doktor som varit sjuk en bättre doktor?

– Nja, det beror på hur man hanterat det. Man kan nog bli en alldeles utmärkt doktor utan att ha varit patient. Men det ger nog en del. Man fattar hur det är att vara i underläge, säger Mia Fahlén.

Hon berättar om en toraxkirurg som rondade när hon var inlagd:

– Jag försökte tala om för honom att jag behövde mer vätska, för jag spydde hela tiden och hade knappt kissat någonting. Men han totalavfärdade mig. En annan gång bad jag att få propofol i stället för morfin, eftersom jag inte tål morfin något bra. Men han vägrade ge mig det, säger Mia Fahlén och fortsätter:

– Jag kände mig helt maktlös. Skulle jag gå härifrån med hål i lungan eller be att få någon annan läkare? Man vill ju inte vara besvärlig. För man vet ju vad vårdpersonalen tycker om besvärliga patienter.

Mia Fahlén tycker också att hon fått förståelse för hur viktigt det är för patienten att vårdpersonalen har en förtroendeingivande front.

– När man är patient går det blixtsnabbt att avslöja personen bakom och stämningen inom vårdlaget – vilka som inte tycker om varandra, vilka som är duktiga på sitt jobb och vilka som inte är det, säger Mia Fahlén.

Intresset för problematiken »läkaren som patient« fick Jonatan Wistrand då han själv insjuknade i testikelcancer tidigt under läkarutbildningen.

Hur upplevde du det?

– Jag blev sjuk redan termin två på läkarutbildningen. Då hade jag ännu inte hunnit skapa mig någon egen läkaridentitet, så personligen upplevde jag ganska lite av den problematik många sjukdomsdrabbade läkare vittnar om. För mig gav sjukdomen snarast en fängslande inblick i hur vården ter sig från patientbädden. Att genomgå cellgiftsbehandling, att ta emot cancerbesked. Detta är upplevelser som jag i dag snarast betraktar som värdefulla erfarenheter i min nuvarande praktik som läkare. Och ofta är det också just så den genomgångna sjukdomen beskrivs av de läkare som själva varit patienter, som en tillgång i det fortsatta arbetet som doktor.

Är det lättare att vara sjuk doktor i dag än det var för, säg, 50 år sedan?

– Ja, det tror jag faktiskt. Vi har inte riktigt samma cementerade rollfördelning mellan patient och läkare som vi hade tidigare. Det finns en större flexibilitet och lyhördhet inför att man faktiskt kan omförhandla de här rollerna i varje enskilt möte, säger Jonatan Wistrand och fortsätter: 

– Läkarrollen är inte heller på samma sätt den helt dominerande identiteten i våra liv. Vi har lättare att hänga av oss läkarrocken när vi går hem och att ta på oss vår privata identitet.

Men inom ett område tror Jonatan Wistrand inte att den uppluckringen ännu riktigt skett, nämligen när det gäller psykisk sjukdom.

– Där finns fortfarande ett starkt stigma, eftersom psykisk sjukdom går på tvärs med både allmänhetens och läkarkårens egen syn på doktorn som en rationell, kapabel och stresstålig individ. Där har vi mycket att jobba med.

De vanliga vårdkanalerna har en tendens att bytas mot mer informella vägar när läkaren blir sjuk. Kan du beskriva det?

– I stället för att sätta sig på akutens väntrum eller boka tid på sin vårdcentral så söker man upp en kollega lite hastigt i en korridorkonsultation eller behandlar sig själv mer och under längre tid än man borde. 

Det finns ju fördelar med det också, påpekar Jonatan Wistrand. I många situationer duger det utmärkt. Men risken är att man fördröjer tiden till diagnos för en bakomliggande sjukdom av mer allvarlig karaktär.

– Här finns en uppenbar risk för både försämrad och försenad diagnostik eftersom man väljer att göra avsteg från de kanaler och flöden som tagits fram i syfte att skapa en patientsäker vård med tydlighet kring utredningsgång och uppföljning. 

Bör det finnas särskilda kliniker för läkare?

– Inom psykiatrin – ja, eftersom psykisk sjukdom fortfarande är stigmatiserande för alla, men kanske alldeles särskilt för läkare. Däremot är jag inte lika övertygad om att man skulle vinna mycket på liknande vårdinrättningar för somatisk sjukdom. Här fyller de rådgivningsnätverk, där man kan ringa andra läkare för en första kontakt, sannolikt en tillräcklig funktion. De minskar tröskeln att ta kontakt med sjukvården och ger i bästa fall ett naturlig steg vidare in i patientrollen.

Om Mia Fahlén blir sjuk nu frågar hon någon kollega om de känner till en specialist som är duktig.

– Sedan beställer jag en tid precis som vanliga patienter. Det har jag lärt mig – att inte hålla på att självdiagnostisera eller fråga mina kompisar.

Källor

Fox F, et al. What happens when doctors are patients? Qualitative study of GPs. Br J Gen Pract. 2009;59:811-8.

Kay M, et al. Doctors as patients: a systematic review of doctor’s health access and the barriers they experience. Br J Gen Pract. 2008;58:501-8.

Georg S, et al. Physician, heal thyself: a qualitative study of physician health behaviors. Acad Psychiatry. 2014;38:19-25.

Läkare som behandlar läkare

Läkarförbundets webbplats finns en lista över läkare som förbundets medlemmar kan kontakta om de är sjuka; ett alternativ för den som till exempel inte vill vända sig till en nära kollega. Läkarna på listan har själva anmält sitt intresse för att ta emot läkare som patienter.

Lästips

Wistrand J. Läkaren hos doktorn – en obekväm patient. Läkartidningen. 2013;110(23–24):CCXW.

Dellson P. Väggen. En utbränd psykiaters noteringar. Stockholm: Natur & Kultur; 2015.

Södergård A. Strålmannen. Stockholm: Vulkan; 2012.

Referenser

Källor
Fox F, et al. What happens when doctors are patients? Qualitative study of GPs. Br J Gen Pract. 2009;59:811-8.

Kay M, et al. Doctors as patients: a systematic review of doctor’s health access and the barriers they experience. Br J Gen Pract. 2008;58:501-8.

Georg S, et al. Physician, heal thyself: a qualitative study of physician health behaviors. Acad Psychiatry. 2014;38:19-25.

Kommentera

Kommentera

Psykiatriska kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (8 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons