Lars Leijonborg säger att det formella beslutet att tillsätta en extern granskning kommer att fattas av styrelsen, konsistoriet, inom kort.

– Vi känner naturligtvis efter de senaste veckornas diskussion att det är nödvändigt att göra en genomlysning av allt det som skett inom KI i den här affären, som man väl får kalla det nu, säger Lars Leijonborg till Sveriges radio.

Lars Leijonborg säger att man behöver bilda sig en egen uppfattning kring de uppgifter som framkommit i media, exempelvis att Paolo Macchiarini ska ha lämnat felaktiga uppgifter i sitt CV och att han ska ha bedrivit en verksamhet i Ryssland som inte lever upp till den etiska standard som gäller för medarbetare på KI. Frågan om KI:s ledning borde ha agerat annorlunda måste också ställas, enligt Lars Leijonborg.

KI:s rektor har redan meddelat att man ska genomföra en egen utredning av alla turer kring Paolo Macchiarini, från det att han rekryterades och framåt. Men till DN säger Lars Leijonborg att den utredningen inte räcker.

– Nej, eftersom han är en av dem som ska bedömas så behövs en extern granskare.

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) säger till Sveriges Radio att det är viktigt med en ordentlig genomlysning av KI:s hantering av ärendet. Från regeringens sida ser man allvarligt på de uppgifter som kommit fram, säger hon.

– Vi behöver ha ett högt förtroende för forskningen i Sverige, dels för att vara ett internationellt framstående forskningsland, men vi behöver också ha ett högt förtroende bland allmänheten och patienterna, och då måste vi ha nolltolerans mot forskningsfusk, säger hon till Sveriges radio.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren tycker att det är bra att KI:s hantering av ärendet ska granskas externt:

– Vi har hamnat i ett läge där det är en rimlig slutsats att tillsätta en extern granskning. Det är viktigt att de som granskar får möjlighet att arbeta brett och reda ut vad som hänt och om det funnits oklara ansvarsförhållanden och komma med inspel för att reda upp det här, säger hon.

Tror du att förtroendet för svensk medicinsk forskning har skadas av det som hänt kring Paolo Macchiarini?

– Det är stor risk att det som hänt redan har skadat ryktet och förtroendet för svensk forskning. Men hur omfattande den skadan blir det beror på hur man hanterar det framöver, och om man får en transparens kring vad som hänt, säger Heidi Stensmyren.

Detta har hänt

Kirurgen och tidigare gästprofessorn vid Karolinska institutet, Paolo Macchiarini, friades 2015 av KI:s rektor Anders Hamsten för misstänkt oredlighet i forskning rörande de syntetiska luftstrupar av nanokomposit som, efter att ha preparerats med patientens egna stamceller, opererades in hos tre patienter vid Karolins­ka universitetssjukhuset, mellan 2011 och 2013.

Efter SVT:s dokumentär »Experimenten« nyligen om Macchiarini och hans forskning har ärendet åter aktualiserats. Andra avsnittet i serien sändes den 20 januari.

Den 22 januari tog KI avstånd från detaljer om Macchiarins verksamhet i Ryssland.

Den 27 januari: sista avsnittet i serien »Experimenten«.

I SVT:s program »Gomorron Sverige« den 28 januari meddelade Anders Hamsten att en omprövning av det friande beslutet gällande Paolo Macchiarini kunde bli aktuell:

»Vi har när det gäller utredningen av oredlighet konfronterats av Bosse [producenten Bo Lindqvist, red:s anm] med, möjligen, data som undanhållits och som inte funnits tillgängliga för utredningen. Om de har relevans för utredningen är vi beredda att ompröva det här.«

Hamsten sa också: »Utifrån den förtroendeskadliga verksamhet som skett i Ryssland som inte är förenlig med Karolinska institutets värdegrund och våra regler, och frågetecken kring hans meriter, så har mitt förtroende naturligtvis naggats rejält i kanten.«

I dokumentären förekommer bland annat filmsekvenser som visar att den konstgjorda strupen på den första patienten som opererades var närmast igentäppt av sårvävnad ett år efter operationen, samtidigt som fistlar till matstrupen hade bildats. Trots detta uppgav Paolo Macchia­rini i vetenskapliga artiklar att strupen var nästan normalt fungerande.

I dokumentären framkommer också fakta som tyder på att den första patienten inte alls var så sjuk att han behövde opereras akut. När det gäller frågan om det trots detta, och trots att det inte gjorts några djurstudier, var försvarligt att operera in den konstgjorda strupen, lägger dock Anders Hamsten ansvaret på Karolinska universitetssjukhuset.

Den 28 januari: Karolins­ka universitetssjukhuset står fast vid sin tidigare bedömning att de tre operationerna med konstgjorda luftstrupar som gjordes på sjukhuset gjordes för att rädda patienternas liv.

Den 29 januari publicerade Läkartidningen en debattartikel av Bo Risberg, »Karolins­ka är etikens Tjernobyl«. Artikeln har blivit flitigt kommenterad på Läkartidningen.se, bland annat med krav på KI:s lednings avgång.

29 januari: Anders Hamsten säger till Dagens Medicin att oredlighetsprocessen ska ses över av en extern granskare och att Macchiarinis tidsbegränsade anställning sannolikt inte kommer att förlängas när den löper ut sista november.

Den 30–31 januari: KI:s styrelseordförande Lars Leijonborg säger att en oberoende utredning ska granska hur KI:s ledning hanterat Macchiarini-affären.

Den här veckan väntas KI:s utredning av sanningshalten i vissa uppgifter i Macchiarinis CV bli klar.

Sedan våren 2015 pågår en polisutredning om misstänkt grovt vållande till annans död respektive grovt vållande till kroppsskada gällande de tre patienter som opererades 2011–2013.