Sverige ska delas in i väsentligt färre län och landsting än i dag. Det var en central förutsättning när regeringen i juli förra året tillsatte utredningen Indelningskommittén.

– Det handlar om att riva gränser. Länsgränserna har spelat ut sin roll, förklarade den ena utredaren, Barbro Holmberg (S), som bland annat har varit landshövding i Gävle, när den nya regionkartan presenterades på en presskonferens i Stockholm i dag, den 9 mars.

– En del landsting är så små att de har stora svårigheter att fullfölja sitt uppdrag, fortsatte hon.

Det nya förslaget innebär att Sverige delas upp i sex regioner (och sex län med samma gränser):

  • Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län.
  • Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län.
  • Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län.
  • Gotlands och Stockholms län.
  • Hallands, Värmlands och Västra Götalands län.
  • Blekinge och Skåne län.

Ett viktigt skäl till förslaget att slå ihop landstingen är att klara av sjukvårdens behov. En utgångspunkt för arbetet var att alla regioner ska ha förmåga att själva ansvara för hälso- och sjukvårdssystemet, inklusive regionsjukvård. I förslaget finns det ett universitetssjukhus i varje region – utom i den mellansvenska regionen där det finns två.

– Det är inte rättvist som det är i dag, när vi har tre starka regioner och arton svaga, säger den andre utredaren Kent Johansson (C), som bland annat har varit regionråd i Västra Götalandsregionen.

– Att slå ihop landsting ger möjlighet till effektivare sjukvård. Effektivisering behöver inte alls betyda att man lägger ner vårdcentraler eller sjukhus. I Västra Götaland har det snarare blivit fler vårdcentraler, fortsätter han.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren är positiv till förslaget om större regioner.

– En mer tidsanpassad organisering av dagens hälso- och sjukvård är efterlängtad. Det bör bli ett system som fungerar mer effektivt, och har lättare att åstadkomma en mer jämlik sjukvård för alla över hela landet, än dagens uppsplittring på 21 landsting och regioner, säger hon.

– De allra flesta landsting har också ett alldeles för litet befolkningsunderlag för att klara framtidens utmaningar med en allt mer resurskrävande och innovativ hälso- och sjukvård.

Med kartan som utgångspunkt kommer utredarna nu att fortsätta samtalen med politiska företrädare för län, landsting och regioner. De bedömer det som möjligt att någon eller några av de nya regionerna kan bildas 1 januari 2019, men att det kan dröja ytterligare fyra år innan hela processen är klar.