Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DX74 Läkartidningen 09/2016
Lakartidningen.se 2016-03-01

Tvingades börja om efter 20 år

På fyra år har Fairouz Rustoms liv vänts upp och ner. 2012 hade hon fortfarande sin egen klinik och en vardag i Syrien. Nu har hon och familjen börjat om i Karlstad.

Anna Sofia Dahl

»Det här är en bra plats. Här satt jag när de sa att jag kunde börja jobba direkt.«

Fairouz Rustom klappar med handen över soffans mörkgråa tyg. Februarisolen dyker upp utanför det lilla samtalsrummets fönster. Nu är det snart ett och ett halvt år sedan hon satt i den lilla soffan och fick veta att det fanns en plats för henne på gynekologiska mottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad. Då väntade hon fortfarande på att få påbörja sin provtjänstgöring och framför allt på att få sin svenska legitimation. »Nyckeln till att kunna jobba som läkare igen«, som hon beskriver det. Aldrig hade hon kunnat ana att hon efter 20 år som gynekolog skulle behöva bevisa sina kunskaper igen. Och helt börja om från början.

Men låt oss – som man brukar säga – backa bandet.

Redan som ung tyckte Fairouz Rustom om att lära sig om människokroppen. Hon hade lätt för att ta in kunskapen och kände tidigt att hon hade fallenhet för att diagnostisera. Med hjärtat som favoritorgan hade hon tidigt bestämt sig för att bli kardiolog. Men under läkarutbildningen övertalades hon av kolleger att byta fokus till gynekologi. 1994 blev hon färdig specialist. Under de första tio åren av sitt yrkesliv arbetade hon både i offentlig och privat sektor, med en egen klinik från år 2000.

– Där jobbade jag när patienten behövde, det var inte så mycket fasta tider som här.

Fram till 2011 levde familjen Rustom ett bra liv i staden al-Hasakah i Syriens nordöstra hörn, nära gränsen till Irak och staden Mosul. Hennes man arbetade på sjukhus som röntgenläkare. De och deras två söner trivdes med vardagen. Men så i mars märkte de en förändring mot det sämre. I mer än ett år levde de med hoppet om att oroligheterna skulle passera. När striderna bara var en timme bort från staden och hoten om att deras barn skulle kidnappas kom fanns det inte längre något hopp kvar. De tog ett snabbt beslut och inom ett par dagar hade de flytt sitt hem.

– I Syrien hade jag och min man byggt upp ett liv. Jag hade patienter på min klinik och vi hade hjälpts åt att bygga upp ett sjukhus. Nu är det sjukhuset bombat och vi tvingades lämna allt. Men vi hade inget val, barnen går först.

Familjen tog sig till Turkiet och därifrån, över Medelhavet, till Rhodos.

– De två timmarna på den lilla båten gjorde mig 20 år äldre. Men vi hade ändå tur. Vi träffade bra människor, som inte lurade oss. När vi kom till Turkiet hade vi egentligen inte bestämt om vi skulle ta båten eller inte. Vi visste inte hur farligt det var innan.

Från Grekland fortsatte familjens resa i 25 dagar genom Europa. Till sist hamnade de i Kållered utanför Göteborg. Att de sökte sig till Sverige var dock ingen slump. Fairouz Rustoms syster flyttade hit som ung och har bott här i 25 år. Därför hade familjen Rustom redan varit på besök och lärt känna Sverige.

Efter två månader skickades familjen vidare till Kärra och efter det till Borås. I väntan på ett uppehållstillstånd, och därmed svenskundervisning, började Fairouz Rustom en kurs i svenska genom kyrkan. Och även om det bara handlade om en timme i veckan, så var det mer än ingenting, säger hon. Efter fyra månader i Borås fick familjen permanent uppehållstillstånd, och vägen mot den svenska läkarlegitimationen började. För Fairouz Rustom var det uteslutet att inte hinna hitta ett arbete innan etableringsstödet tog slut och familjen skulle tvingas söka socialbidrag. Hon läste svenska på högskolan i Borås och började så snart det var möjligt att söka plats för sin provtjänstgöring. Att hon hamnade i Karlstad var mest en slump. Efter att ha skickat ut ansökningsbrev till alla sjukhus i Västra Götaland utan att få napp breddade hon sitt område och skickade till alla hon kunde hitta. Centralsjukhuset i Karlstad svarade, och Fairouz Rustom åkte dit för en intervju. Det var då hon satt i den mörkgråa soffan och fick frågan om när hon kunde börja.

Hon ursäktar sin svenska ett flertal gånger, förklarar att vokalerna är extra svåra och att hon försökt vänja sig vid att läsa från vänster till höger. De svårigheter hon själv beskriver märker lyssnaren dock knappt av. I berättelsen om hennes resa återkommer hon flera gånger till att hon som 45-åring helt plötsligt tvingades börja om från början. Eller »från minus« som hon själv beskriver det.

Och det är just språket som har varit en av de största utmaningarna. Inte bara att mitt i livet lära sig ett helt nytt främmande språk, till stor del på egen hand, utan även kontrasten mellan hur man pratar i skolbänken jämfört med på sjukhuset.

– Det var jättesvårt för mig som bara läst svenska på högskolan, där man fokuserar på gammal litteratur och att snabbt lära sig grammatik. Här på sjukhuset är det fackspråk, förkortningar och på värmländska, som jag aldrig hört innan. Första tiden fattade jag nästan ingenting.

Hon berömmer Landstinget i Värmland för att nyanlända läkare får vara på praktik eller auskultation under tiden de lär sig svenska.

– Då får man höra hur det låter i verksamheten, det är mycket bättre. Det hade varit enklare för mig då.

Det är fler saker som Fairouz Rustom skulle önska hade varit annorlunda när hon kom till Sverige. Hon tror bland annat att mycket hade blivit enklare om nyanlända läkares specialiteter matchas mot arbetsplatser med samma brist.

– Vi trodde att det fanns någon stor plan från regeringen och att vi skulle placeras någonstans där det är brist på just våra specialiteter. Men vi har fått göra allt själva, säger hon.

Nu hann familjen rota sig i Borås och den äldste sonen, som är 20 år, påbörja en utbildning innan Fairouz Rustom och hennes man fått sin provtjänstgöring. Därför bor den äldste sonen fortfarande kvar i Borås, medan resten av familjen flyttade till Karlstad.

Tillbaka till en av alla sjukhuskorridorer. Vägen från huvudentrén till gynekologiska mottagningen på våning två är aningen ologisk för den som går där första gången. Fairouz Rustom rör sig vant genom korridorerna, ner för en trappa och upp för nästa. Hon förklarar att det gäller att följa skyltarna som säger »lila vägen«. Annat var det den första tiden.

– Jag fick en karta i början för att hitta. Och det behövdes, säger hon och skrattar.

På en liten whiteboardtavla utanför ett av de ljusa besöksrummen har någon skrivit »läkare« med blåa bokstäver. Fairouz tar upp pennan och skriver dit sitt eget namn under. Hon har bytt om från den rosa stickade tröjan till landstingets blå tröja och väst i olika nyanser. Hennes kvällspass ska snart starta, men ännu är väntrummet tomt.

I juli 2015 fick Fairouz Rustom sin svenska legitimation, något som hon beskriver som ett glädjebesked, och sedan dess arbetar hon som ST-läkare på gynekologmottagningen.

Trots att hennes väntan på svensk legitimation inte var lika lång mätt i dagar som den är för nyanlända läkare i dag, så beskriver hon den ändå som tuff. Kontrasten mellan att driva sin egen klinik med patienter som kunde ringa dygnet runt och att inte kunna arbeta alls på två år blev påtaglig. Hon säger att mycket av arbetet sitter i händerna och att det kändes som om hennes kunskaper hunnit bli gamla när hon väl fick börja jobba igen. Men en sak har inte förändrats, menar hon. Mötet med patienterna.

– Det är lättare att syssla med patienter, eftersom jag känner människan. Jag vet hur man jobbar med människan även om den pratar ett annat språk. Det är samma känslor, smärtor, sjukdomar.

Lära svenska i vårdkontext viktig pusselbit

Läkarförbundet anser att möjligheten att få lära sig svenska i vårdkontext är en viktig pusselbit för att underlätta för nyanlända kollegor. Dessutom arbetar man tillsammans med SKL för att få klarhet i regelverket för auskultation och praktik.

Förra året ansökte 843 läkare med utbildning utanför EU/EES om svensk legitimation. Läkarförbundet är en av de aktörer som försöker hitta en så bra väg som möjligt in på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat är förbundet delaktigt i Socialstyrelsens arbete för en ny väg till validering av läkarlegitimation.

– Centralt jobbar ju vi på förbundet med de centrala aktörerna som SKL, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen och försöker bidra till de åtgärder som behövs på nationell nivå. Men för att kunna nå våra utlandsutbildade kollegor är det jätteviktigt med lokala initiativ och engagerade medlemmar, säger Emma Spak, ledamot i Läkarförbundets styrelse.

En annan viktig pusselbit som förbundet jobbar för är att nyanlända läkare tidigt ska kunna vistas i vårdmiljö. Dels för att inte tappa kontakten med yrkesrollen, dels för att lättare kunna lära sig svenska.

– När man har ett kunskapstungt yrke, som läkare är, så krävs det att man får omsättning för sin kunskap för att kunna hålla den fräsch. Det är också mycket lättare att lära sig språk i en kontext som man är van vid och där delar av språket är detsamma, säger Emma Spak.

Läkarförbundet för en dialog med SKL om möjligheten till tidig auskultation i vården som ett sätt att få lära sig svenska som är anpassat efter det yrke man har.

– Genom att vistas i miljön kan man bli medveten om hur man pratar svenska i vården, även det som inte är strikta facktermer. Hur arbetet fungerar blir också tydligare om man får möjlighet att se arbetet på plats.

Vägen mot en svensk legitimation för tredjelandsläkare

  1. Ansök om prövning av utländsk utbildning.
  2. Skicka in dokumenterade bevis på kunskaper i svenska språket.
  3. Utan vidareutbildning: Få godkänt på ett medicinskt kunskapsprov och gör allmäntjänstgöring (AT). Med vidareutbildning: Gör provtjänstgöring.
  4. Få godkänt på en kurs i samhälls- och författningskunskap.
  5. Ansök om legitimation.

De som arbetat som specialist utanför Sverige och vill fortsätta inom samma område måste göra en ST-tjänstgöring. Längden kan variera från ett till fem år, beroende hur mycket personen kan tillgodoräkna sig från tidigare erfarenhet.

Källa: Socialstyrelsen.se

Läs mer på Läkarförbundets webbplats: Vägen till svensk legitimation

Kommentera

Kommentera
bild

Alvedon har orsakat svår-behandlad förgiftning Nya behandlingsrekommendationer ska förhindra leverskador

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. () 27 MAJ 2016

bild

Hjärnskadade missgynnas – se över tillämpning av lagen LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. () 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016

Alla valdes enhälligt om

Nyheter | Ordförande Heidi Stensmyren, andre vice ordförande Ove Andersson och övriga ledamöter i förbundsstyrelsen vars poster var uppe till val – alla valdes om. Allt enligt valberedningens förslag. () 25 MAJ 2016

Kontinuitet bör bli kvalitetsmått

Nyheter | Malmö läkareförening hade inga problem att få stöd för en motion om att Läkarförbundet ska verka för att kontinuitet i vården ska få status som kvalitetsindikator. () 26 MAJ 2016

Nej till förslag om momsfrihet

Nyheter | Malmö läkareförening fick inte gehör för sin motion att Läkarförbundet ska verka för momsbefrielse för frukt och grönt. () 26 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons