Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DX74 Läkartidningen 09/2016
Lakartidningen.se 2016-03-01

Tvingades börja om efter 20 år

På fyra år har Fairouz Rustoms liv vänts upp och ner. 2012 hade hon fortfarande sin egen klinik och en vardag i Syrien. Nu har hon och familjen börjat om i Karlstad.

Anna Sofia Dahl

»Det här är en bra plats. Här satt jag när de sa att jag kunde börja jobba direkt.«

Fairouz Rustom klappar med handen över soffans mörkgråa tyg. Februarisolen dyker upp utanför det lilla samtalsrummets fönster. Nu är det snart ett och ett halvt år sedan hon satt i den lilla soffan och fick veta att det fanns en plats för henne på gynekologiska mottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad. Då väntade hon fortfarande på att få påbörja sin provtjänstgöring och framför allt på att få sin svenska legitimation. »Nyckeln till att kunna jobba som läkare igen«, som hon beskriver det. Aldrig hade hon kunnat ana att hon efter 20 år som gynekolog skulle behöva bevisa sina kunskaper igen. Och helt börja om från början.

Men låt oss – som man brukar säga – backa bandet.

Redan som ung tyckte Fairouz Rustom om att lära sig om människokroppen. Hon hade lätt för att ta in kunskapen och kände tidigt att hon hade fallenhet för att diagnostisera. Med hjärtat som favoritorgan hade hon tidigt bestämt sig för att bli kardiolog. Men under läkarutbildningen övertalades hon av kolleger att byta fokus till gynekologi. 1994 blev hon färdig specialist. Under de första tio åren av sitt yrkesliv arbetade hon både i offentlig och privat sektor, med en egen klinik från år 2000.

– Där jobbade jag när patienten behövde, det var inte så mycket fasta tider som här.

Fram till 2011 levde familjen Rustom ett bra liv i staden al-Hasakah i Syriens nordöstra hörn, nära gränsen till Irak och staden Mosul. Hennes man arbetade på sjukhus som röntgenläkare. De och deras två söner trivdes med vardagen. Men så i mars märkte de en förändring mot det sämre. I mer än ett år levde de med hoppet om att oroligheterna skulle passera. När striderna bara var en timme bort från staden och hoten om att deras barn skulle kidnappas kom fanns det inte längre något hopp kvar. De tog ett snabbt beslut och inom ett par dagar hade de flytt sitt hem.

– I Syrien hade jag och min man byggt upp ett liv. Jag hade patienter på min klinik och vi hade hjälpts åt att bygga upp ett sjukhus. Nu är det sjukhuset bombat och vi tvingades lämna allt. Men vi hade inget val, barnen går först.

Familjen tog sig till Turkiet och därifrån, över Medelhavet, till Rhodos.

– De två timmarna på den lilla båten gjorde mig 20 år äldre. Men vi hade ändå tur. Vi träffade bra människor, som inte lurade oss. När vi kom till Turkiet hade vi egentligen inte bestämt om vi skulle ta båten eller inte. Vi visste inte hur farligt det var innan.

Från Grekland fortsatte familjens resa i 25 dagar genom Europa. Till sist hamnade de i Kållered utanför Göteborg. Att de sökte sig till Sverige var dock ingen slump. Fairouz Rustoms syster flyttade hit som ung och har bott här i 25 år. Därför hade familjen Rustom redan varit på besök och lärt känna Sverige.

Efter två månader skickades familjen vidare till Kärra och efter det till Borås. I väntan på ett uppehållstillstånd, och därmed svenskundervisning, började Fairouz Rustom en kurs i svenska genom kyrkan. Och även om det bara handlade om en timme i veckan, så var det mer än ingenting, säger hon. Efter fyra månader i Borås fick familjen permanent uppehållstillstånd, och vägen mot den svenska läkarlegitimationen började. För Fairouz Rustom var det uteslutet att inte hinna hitta ett arbete innan etableringsstödet tog slut och familjen skulle tvingas söka socialbidrag. Hon läste svenska på högskolan i Borås och började så snart det var möjligt att söka plats för sin provtjänstgöring. Att hon hamnade i Karlstad var mest en slump. Efter att ha skickat ut ansökningsbrev till alla sjukhus i Västra Götaland utan att få napp breddade hon sitt område och skickade till alla hon kunde hitta. Centralsjukhuset i Karlstad svarade, och Fairouz Rustom åkte dit för en intervju. Det var då hon satt i den mörkgråa soffan och fick frågan om när hon kunde börja.

Hon ursäktar sin svenska ett flertal gånger, förklarar att vokalerna är extra svåra och att hon försökt vänja sig vid att läsa från vänster till höger. De svårigheter hon själv beskriver märker lyssnaren dock knappt av. I berättelsen om hennes resa återkommer hon flera gånger till att hon som 45-åring helt plötsligt tvingades börja om från början. Eller »från minus« som hon själv beskriver det.

Och det är just språket som har varit en av de största utmaningarna. Inte bara att mitt i livet lära sig ett helt nytt främmande språk, till stor del på egen hand, utan även kontrasten mellan hur man pratar i skolbänken jämfört med på sjukhuset.

– Det var jättesvårt för mig som bara läst svenska på högskolan, där man fokuserar på gammal litteratur och att snabbt lära sig grammatik. Här på sjukhuset är det fackspråk, förkortningar och på värmländska, som jag aldrig hört innan. Första tiden fattade jag nästan ingenting.

Hon berömmer Landstinget i Värmland för att nyanlända läkare får vara på praktik eller auskultation under tiden de lär sig svenska.

– Då får man höra hur det låter i verksamheten, det är mycket bättre. Det hade varit enklare för mig då.

Det är fler saker som Fairouz Rustom skulle önska hade varit annorlunda när hon kom till Sverige. Hon tror bland annat att mycket hade blivit enklare om nyanlända läkares specialiteter matchas mot arbetsplatser med samma brist.

– Vi trodde att det fanns någon stor plan från regeringen och att vi skulle placeras någonstans där det är brist på just våra specialiteter. Men vi har fått göra allt själva, säger hon.

Nu hann familjen rota sig i Borås och den äldste sonen, som är 20 år, påbörja en utbildning innan Fairouz Rustom och hennes man fått sin provtjänstgöring. Därför bor den äldste sonen fortfarande kvar i Borås, medan resten av familjen flyttade till Karlstad.

Tillbaka till en av alla sjukhuskorridorer. Vägen från huvudentrén till gynekologiska mottagningen på våning två är aningen ologisk för den som går där första gången. Fairouz Rustom rör sig vant genom korridorerna, ner för en trappa och upp för nästa. Hon förklarar att det gäller att följa skyltarna som säger »lila vägen«. Annat var det den första tiden.

– Jag fick en karta i början för att hitta. Och det behövdes, säger hon och skrattar.

På en liten whiteboardtavla utanför ett av de ljusa besöksrummen har någon skrivit »läkare« med blåa bokstäver. Fairouz tar upp pennan och skriver dit sitt eget namn under. Hon har bytt om från den rosa stickade tröjan till landstingets blå tröja och väst i olika nyanser. Hennes kvällspass ska snart starta, men ännu är väntrummet tomt.

I juli 2015 fick Fairouz Rustom sin svenska legitimation, något som hon beskriver som ett glädjebesked, och sedan dess arbetar hon som ST-läkare på gynekologmottagningen.

Trots att hennes väntan på svensk legitimation inte var lika lång mätt i dagar som den är för nyanlända läkare i dag, så beskriver hon den ändå som tuff. Kontrasten mellan att driva sin egen klinik med patienter som kunde ringa dygnet runt och att inte kunna arbeta alls på två år blev påtaglig. Hon säger att mycket av arbetet sitter i händerna och att det kändes som om hennes kunskaper hunnit bli gamla när hon väl fick börja jobba igen. Men en sak har inte förändrats, menar hon. Mötet med patienterna.

– Det är lättare att syssla med patienter, eftersom jag känner människan. Jag vet hur man jobbar med människan även om den pratar ett annat språk. Det är samma känslor, smärtor, sjukdomar.

Lära svenska i vårdkontext viktig pusselbit

Läkarförbundet anser att möjligheten att få lära sig svenska i vårdkontext är en viktig pusselbit för att underlätta för nyanlända kollegor. Dessutom arbetar man tillsammans med SKL för att få klarhet i regelverket för auskultation och praktik.

Förra året ansökte 843 läkare med utbildning utanför EU/EES om svensk legitimation. Läkarförbundet är en av de aktörer som försöker hitta en så bra väg som möjligt in på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat är förbundet delaktigt i Socialstyrelsens arbete för en ny väg till validering av läkarlegitimation.

– Centralt jobbar ju vi på förbundet med de centrala aktörerna som SKL, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen och försöker bidra till de åtgärder som behövs på nationell nivå. Men för att kunna nå våra utlandsutbildade kollegor är det jätteviktigt med lokala initiativ och engagerade medlemmar, säger Emma Spak, ledamot i Läkarförbundets styrelse.

En annan viktig pusselbit som förbundet jobbar för är att nyanlända läkare tidigt ska kunna vistas i vårdmiljö. Dels för att inte tappa kontakten med yrkesrollen, dels för att lättare kunna lära sig svenska.

– När man har ett kunskapstungt yrke, som läkare är, så krävs det att man får omsättning för sin kunskap för att kunna hålla den fräsch. Det är också mycket lättare att lära sig språk i en kontext som man är van vid och där delar av språket är detsamma, säger Emma Spak.

Läkarförbundet för en dialog med SKL om möjligheten till tidig auskultation i vården som ett sätt att få lära sig svenska som är anpassat efter det yrke man har.

– Genom att vistas i miljön kan man bli medveten om hur man pratar svenska i vården, även det som inte är strikta facktermer. Hur arbetet fungerar blir också tydligare om man får möjlighet att se arbetet på plats.

Vägen mot en svensk legitimation för tredjelandsläkare

  1. Ansök om prövning av utländsk utbildning.
  2. Skicka in dokumenterade bevis på kunskaper i svenska språket.
  3. Utan vidareutbildning: Få godkänt på ett medicinskt kunskapsprov och gör allmäntjänstgöring (AT). Med vidareutbildning: Gör provtjänstgöring.
  4. Få godkänt på en kurs i samhälls- och författningskunskap.
  5. Ansök om legitimation.

De som arbetat som specialist utanför Sverige och vill fortsätta inom samma område måste göra en ST-tjänstgöring. Längden kan variera från ett till fem år, beroende hur mycket personen kan tillgodoräkna sig från tidigare erfarenhet.

Källa: Socialstyrelsen.se

Läs mer på Läkarförbundets webbplats: Vägen till svensk legitimation

Kommentera

Kommentera

Njursjuka barn har ofta kardiella förändringar

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

bild

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (2 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016