Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DX74 Läkartidningen 09/2016
Lakartidningen.se 2016-03-01

Tvingades börja om efter 20 år

På fyra år har Fairouz Rustoms liv vänts upp och ner. 2012 hade hon fortfarande sin egen klinik och en vardag i Syrien. Nu har hon och familjen börjat om i Karlstad.

Anna Sofia Dahl

»Det här är en bra plats. Här satt jag när de sa att jag kunde börja jobba direkt.«

Fairouz Rustom klappar med handen över soffans mörkgråa tyg. Februarisolen dyker upp utanför det lilla samtalsrummets fönster. Nu är det snart ett och ett halvt år sedan hon satt i den lilla soffan och fick veta att det fanns en plats för henne på gynekologiska mottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad. Då väntade hon fortfarande på att få påbörja sin provtjänstgöring och framför allt på att få sin svenska legitimation. »Nyckeln till att kunna jobba som läkare igen«, som hon beskriver det. Aldrig hade hon kunnat ana att hon efter 20 år som gynekolog skulle behöva bevisa sina kunskaper igen. Och helt börja om från början.

Men låt oss – som man brukar säga – backa bandet.

Redan som ung tyckte Fairouz Rustom om att lära sig om människokroppen. Hon hade lätt för att ta in kunskapen och kände tidigt att hon hade fallenhet för att diagnostisera. Med hjärtat som favoritorgan hade hon tidigt bestämt sig för att bli kardiolog. Men under läkarutbildningen övertalades hon av kolleger att byta fokus till gynekologi. 1994 blev hon färdig specialist. Under de första tio åren av sitt yrkesliv arbetade hon både i offentlig och privat sektor, med en egen klinik från år 2000.

– Där jobbade jag när patienten behövde, det var inte så mycket fasta tider som här.

Fram till 2011 levde familjen Rustom ett bra liv i staden al-Hasakah i Syriens nordöstra hörn, nära gränsen till Irak och staden Mosul. Hennes man arbetade på sjukhus som röntgenläkare. De och deras två söner trivdes med vardagen. Men så i mars märkte de en förändring mot det sämre. I mer än ett år levde de med hoppet om att oroligheterna skulle passera. När striderna bara var en timme bort från staden och hoten om att deras barn skulle kidnappas kom fanns det inte längre något hopp kvar. De tog ett snabbt beslut och inom ett par dagar hade de flytt sitt hem.

– I Syrien hade jag och min man byggt upp ett liv. Jag hade patienter på min klinik och vi hade hjälpts åt att bygga upp ett sjukhus. Nu är det sjukhuset bombat och vi tvingades lämna allt. Men vi hade inget val, barnen går först.

Familjen tog sig till Turkiet och därifrån, över Medelhavet, till Rhodos.

– De två timmarna på den lilla båten gjorde mig 20 år äldre. Men vi hade ändå tur. Vi träffade bra människor, som inte lurade oss. När vi kom till Turkiet hade vi egentligen inte bestämt om vi skulle ta båten eller inte. Vi visste inte hur farligt det var innan.

Från Grekland fortsatte familjens resa i 25 dagar genom Europa. Till sist hamnade de i Kållered utanför Göteborg. Att de sökte sig till Sverige var dock ingen slump. Fairouz Rustoms syster flyttade hit som ung och har bott här i 25 år. Därför hade familjen Rustom redan varit på besök och lärt känna Sverige.

Efter två månader skickades familjen vidare till Kärra och efter det till Borås. I väntan på ett uppehållstillstånd, och därmed svenskundervisning, började Fairouz Rustom en kurs i svenska genom kyrkan. Och även om det bara handlade om en timme i veckan, så var det mer än ingenting, säger hon. Efter fyra månader i Borås fick familjen permanent uppehållstillstånd, och vägen mot den svenska läkarlegitimationen började. För Fairouz Rustom var det uteslutet att inte hinna hitta ett arbete innan etableringsstödet tog slut och familjen skulle tvingas söka socialbidrag. Hon läste svenska på högskolan i Borås och började så snart det var möjligt att söka plats för sin provtjänstgöring. Att hon hamnade i Karlstad var mest en slump. Efter att ha skickat ut ansökningsbrev till alla sjukhus i Västra Götaland utan att få napp breddade hon sitt område och skickade till alla hon kunde hitta. Centralsjukhuset i Karlstad svarade, och Fairouz Rustom åkte dit för en intervju. Det var då hon satt i den mörkgråa soffan och fick frågan om när hon kunde börja.

Hon ursäktar sin svenska ett flertal gånger, förklarar att vokalerna är extra svåra och att hon försökt vänja sig vid att läsa från vänster till höger. De svårigheter hon själv beskriver märker lyssnaren dock knappt av. I berättelsen om hennes resa återkommer hon flera gånger till att hon som 45-åring helt plötsligt tvingades börja om från början. Eller »från minus« som hon själv beskriver det.

Och det är just språket som har varit en av de största utmaningarna. Inte bara att mitt i livet lära sig ett helt nytt främmande språk, till stor del på egen hand, utan även kontrasten mellan hur man pratar i skolbänken jämfört med på sjukhuset.

– Det var jättesvårt för mig som bara läst svenska på högskolan, där man fokuserar på gammal litteratur och att snabbt lära sig grammatik. Här på sjukhuset är det fackspråk, förkortningar och på värmländska, som jag aldrig hört innan. Första tiden fattade jag nästan ingenting.

Hon berömmer Landstinget i Värmland för att nyanlända läkare får vara på praktik eller auskultation under tiden de lär sig svenska.

– Då får man höra hur det låter i verksamheten, det är mycket bättre. Det hade varit enklare för mig då.

Det är fler saker som Fairouz Rustom skulle önska hade varit annorlunda när hon kom till Sverige. Hon tror bland annat att mycket hade blivit enklare om nyanlända läkares specialiteter matchas mot arbetsplatser med samma brist.

– Vi trodde att det fanns någon stor plan från regeringen och att vi skulle placeras någonstans där det är brist på just våra specialiteter. Men vi har fått göra allt själva, säger hon.

Nu hann familjen rota sig i Borås och den äldste sonen, som är 20 år, påbörja en utbildning innan Fairouz Rustom och hennes man fått sin provtjänstgöring. Därför bor den äldste sonen fortfarande kvar i Borås, medan resten av familjen flyttade till Karlstad.

Tillbaka till en av alla sjukhuskorridorer. Vägen från huvudentrén till gynekologiska mottagningen på våning två är aningen ologisk för den som går där första gången. Fairouz Rustom rör sig vant genom korridorerna, ner för en trappa och upp för nästa. Hon förklarar att det gäller att följa skyltarna som säger »lila vägen«. Annat var det den första tiden.

– Jag fick en karta i början för att hitta. Och det behövdes, säger hon och skrattar.

På en liten whiteboardtavla utanför ett av de ljusa besöksrummen har någon skrivit »läkare« med blåa bokstäver. Fairouz tar upp pennan och skriver dit sitt eget namn under. Hon har bytt om från den rosa stickade tröjan till landstingets blå tröja och väst i olika nyanser. Hennes kvällspass ska snart starta, men ännu är väntrummet tomt.

I juli 2015 fick Fairouz Rustom sin svenska legitimation, något som hon beskriver som ett glädjebesked, och sedan dess arbetar hon som ST-läkare på gynekologmottagningen.

Trots att hennes väntan på svensk legitimation inte var lika lång mätt i dagar som den är för nyanlända läkare i dag, så beskriver hon den ändå som tuff. Kontrasten mellan att driva sin egen klinik med patienter som kunde ringa dygnet runt och att inte kunna arbeta alls på två år blev påtaglig. Hon säger att mycket av arbetet sitter i händerna och att det kändes som om hennes kunskaper hunnit bli gamla när hon väl fick börja jobba igen. Men en sak har inte förändrats, menar hon. Mötet med patienterna.

– Det är lättare att syssla med patienter, eftersom jag känner människan. Jag vet hur man jobbar med människan även om den pratar ett annat språk. Det är samma känslor, smärtor, sjukdomar.

Lära svenska i vårdkontext viktig pusselbit

Läkarförbundet anser att möjligheten att få lära sig svenska i vårdkontext är en viktig pusselbit för att underlätta för nyanlända kollegor. Dessutom arbetar man tillsammans med SKL för att få klarhet i regelverket för auskultation och praktik.

Förra året ansökte 843 läkare med utbildning utanför EU/EES om svensk legitimation. Läkarförbundet är en av de aktörer som försöker hitta en så bra väg som möjligt in på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat är förbundet delaktigt i Socialstyrelsens arbete för en ny väg till validering av läkarlegitimation.

– Centralt jobbar ju vi på förbundet med de centrala aktörerna som SKL, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen och försöker bidra till de åtgärder som behövs på nationell nivå. Men för att kunna nå våra utlandsutbildade kollegor är det jätteviktigt med lokala initiativ och engagerade medlemmar, säger Emma Spak, ledamot i Läkarförbundets styrelse.

En annan viktig pusselbit som förbundet jobbar för är att nyanlända läkare tidigt ska kunna vistas i vårdmiljö. Dels för att inte tappa kontakten med yrkesrollen, dels för att lättare kunna lära sig svenska.

– När man har ett kunskapstungt yrke, som läkare är, så krävs det att man får omsättning för sin kunskap för att kunna hålla den fräsch. Det är också mycket lättare att lära sig språk i en kontext som man är van vid och där delar av språket är detsamma, säger Emma Spak.

Läkarförbundet för en dialog med SKL om möjligheten till tidig auskultation i vården som ett sätt att få lära sig svenska som är anpassat efter det yrke man har.

– Genom att vistas i miljön kan man bli medveten om hur man pratar svenska i vården, även det som inte är strikta facktermer. Hur arbetet fungerar blir också tydligare om man får möjlighet att se arbetet på plats.

Vägen mot en svensk legitimation för tredjelandsläkare

  1. Ansök om prövning av utländsk utbildning.
  2. Skicka in dokumenterade bevis på kunskaper i svenska språket.
  3. Utan vidareutbildning: Få godkänt på ett medicinskt kunskapsprov och gör allmäntjänstgöring (AT). Med vidareutbildning: Gör provtjänstgöring.
  4. Få godkänt på en kurs i samhälls- och författningskunskap.
  5. Ansök om legitimation.

De som arbetat som specialist utanför Sverige och vill fortsätta inom samma område måste göra en ST-tjänstgöring. Längden kan variera från ett till fem år, beroende hur mycket personen kan tillgodoräkna sig från tidigare erfarenhet.

Källa: Socialstyrelsen.se

Läs mer på Läkarförbundets webbplats: Vägen till svensk legitimation

Kommentera

Kommentera

Stark facklig oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

bild

Anna Sarkadi, ny ordförande för Svensk socialmedicinsk förening: Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. () 24 AUG 2016

bild

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande: »Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

bild

17 klick för att föra in ett blodtryck

Nyheter | Datajournalsystemet i Landstinget i Kalmar län är svårnavigerat och oöverskådligt, vilket gör att det inte är patientsäkert. Det konstaterar Jean E Stevenson Ågren i sin avhandling. Produktchefen på företaget Cambio känner inte igen sig. Uppdaterad 160824. (3 kommentarer) 19 AUG 2016

Regeringen tar tillbaka förslag om hälsoväxling efter partsinitiativ

Nyheter | Regeringen drar tillbaka sitt förslag om ökat sjuklöneansvar för arbetsgivare i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter, detta efter att arbetsgivare och fackförbund lämnat ett alternativt förslag. () 24 AUG 2016

bild

ATLS – om hur tragedin vändes till framgång Genomslaget för detta traumavårdskoncept förbluffande stort, trots att mycket talade emot

Kommentaren | ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. () 23 AUG 2016

Datainspektionen överklagar på nytt anhörigas tillgång till journal

Nyheter | Datainspektionen vill att Högsta förvaltningsdomstolen prövar om patienter ska kunna låta anhöriga ta del av nätjournalen.  () 23 AUG 2016

bild

Far och dotter, båda läkare – då föddes »Medicinpodden«

Människor & möten | Rebecca Levi, 27, och Richard Levi, 57, är båda läkare. De har startat den medicinska podcasten »Medicinpodden« som redan hörts av över 25 000 lyssnare. Målgruppen är främst medicinstuderande och unga läkare. () 23 AUG 2016

Ny stopplag föreslås

Nyheter | Ett förslag till ny stopplag som ska hindra privatiseringar av universitetssjukhus skickas ut på remiss i dag, tisdag. (1 kommentar) 23 AUG 2016

»Jag föreslår att vi respekterar patientens sätt att hantera sin situation ...«

Krönika | En kollega inom den palliativa hemsjukvården vill att onkologen tar sitt ansvar och inskärper hos kvinnan med långt gången cancer att hennes sjukdom är obotlig. Men att ta det ansvaret vore att förstöra patientens strategi för att uthärda det outhärdliga, skriver onkologen Nina Cavalli-Björkman i sin krönika. (9 kommentarer) 23 AUG 2016

P-piller kan minska sexlusten

Nyheter | P-piller kan minska sexuell lust, upphetsning och tillfredsställelse, enligt en randomiserad kontrollerad studie gjord vid Karolinska institutet. () 23 AUG 2016

Utred möjligheten till självvalt livsslut

Debatt | Möjligheten till självvalt livsslut bör utredas. Det finns en bred acceptans hos den svenska befolkningen och motståndet i läkargruppen är inte så stort att det skulle hindra en diskussion om patienters rättigheter i livets slut, skriver Staffan Bergström och medförfattare. (2 kommentarer) 23 AUG 2016

Familjär medelhavs-feber viktig sjukdom i en globaliserad värld

Översikt | Familjär medelhavsfeber är i typfallet en autosomalt recessiv sjukdom som karakteriseras av återkommande självbegränsande feberattacker med en duration på 12–72 timmar. Sjukdomen bör misstänkas framför allt hos individer med ursprung i östra Medelhavsområdet. Kolkicin ger effektiv behandling. Utan behandling är risken att utveckla amyloidos betydande. () 22 AUG 2016

Landsting fick falsk information om »välrenommerad« hyrläkare

Nyheter | SVT Nyheter avslöjade i går att bemanningsföretaget Proffice sålt in en hyrläkare med falsk information. I dag meddelade landstinget där läkaren arbetat att han får sluta omedelbart. (1 kommentar) 22 AUG 2016

Jobb i fokus

137 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons