Som Läkartidningen rapporterat är Ineras målsättning att alla patienter ska kunna läsa sin journal på nätet före utgången av 2017 att uppfyllas med råge; redan till årsskiftet kommer samtliga landsting att vara anslutna i någon grad till nätjournaltjänsten Journalen.

Från vårdpersonal, och kanske i synnerhet från läkare, har det lokalt funnit en ganska stor skepsis mot nätjournalerna, och Sofie Zetterström, vice vd på det landstingsägda företaget Inera, undrade hur professionsorganisationerna i dag ser på utvecklingen.

– Vårdförbundet är positivt till journal via nätet fullt ut, det är en förutsättning för en personcentrerad vård och för en jämlik vård. Sedan måste vi ha full respekt för den oro som finns hos en del vårdpersonal. Det är en stor förändring som innebär en maktförskjutning som innebär att patienter kan ifrågasätta oss, och det är vi inte så vana vid, sa Ann Johansson från Vårdförbundet.

Emma Spak från Läkarförbundets förbundsstyrelse gjorde klart att även hennes förbund är positivt till nätjournaler.

– Men det är ganska ointressant att diskutera om man är för eller mot för det är ett faktum. Nu handlar det om att man måste jobba med det här verktyget så att det blir något som är positivt för patienter och för alla som jobbar i hälso- och sjukvården, sa Emma Spak, som trodde att ett skäl att många läkare känner tvekan är att det sällan förs någon diskussion om hur nätjournalerna kan användas i verksamheten.

– Man har fastnat i att det här är en invånartjänst.

Emma Spak tipsade därför de landsting som står i begrepp att införa nätjournaler att inte bara avsätta tid till att informera om regelverket utan även till att diskutera verksamhetsutveckling.

– På min arbetsplats tror vi till exempel att vi kommer att slippa skriva en del uppföljningsbrev, om vi kan säga till att patienter att om ni har funderingar kring planeringen kan ni börja med gå in och titta i journalen.

Ann Johansson höll med om att man behöver diskutera mycket mer hur nätjournalerna kan användas på ett klokt sätt i verksamheten.

– Vi kanske ska använda patienterna själva i uppföljande syfte: Hur gör vi det?

En farhåga har varit att nätjournalerna ska leda till en ökad arbetsbörda för personalen när patienter har frågor kring information som de inte förstår. Vid ett tidigare seminarium redovisades forskningsresultat som visar att patienterna förstår informationen på ett övergripande plan, och att när de inte förstår vänder de sig till anhöriga som har medicinsk bakgrund eller så väntar de till nästa besök med sina frågor.

– Det tror jag man behöver förmedla, för jag möter många kollegor som är stressade och undrar om de behöver dokumentera annorlunda och hur det i så fall påverkar informationsvärdet i vår interna kommunikation. Men vi ska fortsätta som vi gjort tidigare, sa Emma Spak.