På en brits i ett patientrum på Håstens vårdcentral i Varberg ligger 65-årige Bengt. Han har varit sjuk i influensa och en tid haft svårt att ha koll på sitt blodsocker. Under tiden som distriktssköterskan Sarah Lundberg Barthel läser i journalen ställer hon en fråga till Bengt. Från Bengt kommer inget svar, och när Sarah Lundberg Barthel tittar upp ser hon att han ligger utslagen och medvetslös.

Sarah Lundberg Barthel går ut i korridoren och tillkallar hjälp och ber samtidigt om att ett blodsockerprov tas.

Efter att läkaren Marie Kia-Beronius, som skyndat till, fått en kort beskrivning av läget börjar hon systematiskt kontrol-lera luftvägar, andning samt blodcirkulation. Saturation och blodtryck är något låga. Läkarkollegan Håkan Bergh, som håller sig lite mer i bakgrunden, ordinerar syrgas. Ett CRP tas som är normalt.

Under tiden kommer undersköterskan Jennie Olofsson in och meddelar att blodsockret är så lågt som 2,2 mmol/l. Marie Kia-Beronius ordinerar omedelbart intravenöst glukos 300 mg/ml 20 ml.

Efter en stund börjar Bengt vakna till. »Jag är väldigt trött men har inte ont«, meddelar han.

Bengt kvicknar till allt mer och klagar snart på att juicen han får att dricka är alltför söt. Ett nytt blodsockerprov visar att värdet gått upp till 3,5 mmol/l.

Efter 10–15 minuter kan Marie Kia-Beronius summera läget.

– Han kommer att få vara kvar minst en timme och äta smörgås och dricka sött. Vi ska försöka se vad som är orsaken till hypoglykemin. Får vi rätsida på det finns det ingen anledning att skicka honom till sjukhus.

Vid det här laget är det säkert många läsare som undrar var patientintegriteten tog vägen. Det kan meddelas att Bengt inte är patientens riktiga namn. Ja, »Bengt« är faktiskt inte ens en riktig patient, utan en avancerad simulatordocka. Han styrs trådlöst via en dator som sjuksköterskan och instruktören Frida Adolfsson sköter. Kommunicerar gör han via sjuksköterskan och instruktören Hibaq Yussufs mun.

Det vi har varit med om är en av två övningar i akut omhändertagande som personalen på Håstens vårdcentral genomför den här dagen under ledning av instruktörer från Kliniskt träningscentrum, KTC, en del av Region Hallands enhet för forskning, utveckling och utbildning, FoUU Halland. Målet för övningarna är att träna på den så kallade ABCDE-algoritmen (se ruta) för akut omhändertagande samt »Closed loop«-kommunikation (se ruta), ett sätt att i akuta situationer säkra kommunikationen och undvika missförstånd.

Det var Håkan Bergh, som arbetar delar av sin tid på FoUU Halland, som för fyra år sedan föreslog att vårdcentralens personal skulle träna på akut omhändertagande.

– Jag såg att sjukhuspersonalen regelbundet tränar på akuta scenarier. Men vi som så sällan har sådana incidenter har egentligen desto större behov av att träna, säger Håkan Bergh.

För även om medvetslöshet och livshotande tillstånd inte hör till vardagen på en vårdcentral inträffar det emellanåt akuta händelser där det kan vara avgörande att rätt åtgärd sätts in i rätt tid.

– Det händer mellan tummen och pekfingret tre, fyra gånger per år. Det kan till exempel vara en patient som inte själv uppfattar sig som så dålig, säger vårdcentralschefen Kerstin Walmerud, som berättar att ett skäl till att man nappade på Håkan Berghs idé är det särskilda uppdrag man har som regionens enda forskningsvårdcentral.

– Vi har ett uppdrag att ligga i framkant och pröva nya metoder och sprida dem.

Håkan Bergh tyckte dock inte att personalen på vårdcentralen skulle komma in till KTC. I stället ville han att övningarna skulle ske hemma på vårdcentralen.

– Det är bara då man hittar de organisatoriska och strukturella svagheterna. Dem hittar man aldrig om man tränar på Kliniskt träningscentrum.

När scenariot med »Bengt« avslutats är det dags för den kanske viktigaste delen i övningen: debriefingen. Efter att man gått igenom händelseförloppet får var och en säga vad de tyckte var bra och vad de hade kunnat göra annorlunda.

Marie Kia-Beronius tycker att det var positivt att i en akut situation arbeta lugnt och metodiskt enligt ABCDE-schemat.

– Det kändes bra att vi avvaktade med att kalla på ambulans, det kan annars vara lätt att ryckas med.

Håkan Bergh menar att det var väldigt bra att den medicinska sekreteraren Catrin Johansson var med och tog anteckningar så att man efteråt kan skriva in vad som gjorts i journalen.

– Det är svårt att komma ihåg allt i en sådan här situation.

Sarah Lundberg Barthel säger att det kändes olustigt att lämna den medvetslösa patienten för att kalla på hjälp. Att hon inte larmade beror på att hon varit med om att larmet utlösts oavsiktligt och att ingen reagerade då.

– Vi måste hålla bättre koll på larmen. Alla ska veta hur de fungerar och vad olika signaler betyder, konstaterar Kerstin Walmerud.

Man är ense om att closed loop-rutinen var värdefull. Att information ändå kan missas framgick tydligt av övningen. Marie Kia-Beronius konstaterar att hon aldrig snappade upp den initiala informationen om patientens diabetes.

– De finns ju flera differentialdiagnoser i en akut situation med medvetslöshet.

Mycket tack vare att Sarah Lundberg Barthel redan från början bad om ett blodsockerprov kunde man ändå så snabbt sätta in rätt åtgärd. När den andra halvan av personalen lite senare genomför samma övning går man så långt som att ringa efter ambulans, till stor del för att det tar längre tid innan man mäter blodsockret.

Personalen funderar också lite över om doseringen av glukos var riktig.

– Vi ger alltid 30-procentig glukos på akuten, annars händer det inget, bekräftar Frida Adolfsson, och Håkan Bergh drar slutsatsen att det borde finnas ordinationer för akuthändelser på den nya akutvagn som vårdcentralen köpt in.

När debriefingen är klar tar nästa övning vid, som handlar om ett epilepsianfall. Här tvingas man även att ta hand om en anhörig som kräver mycket uppmärksamhet.

Efter att man började träna regelbundet på akuta scenarier har även en vårdcentral i Falkenberg tagit efter konceptet. Men annars tror Håkan Bergh att upplägget är ganska unikt.

– När våra instruktörer träffas nationellt och berättar att de övar på vårdcentral är det ingen annan som har gjort det.

Själv tycker han att övningarna lett till tydligt resultat i form av en större säkerhet hos personalen när verkliga incidenter inträffat.

– Sedan vi började träna har allt gått jättesmidigt. Vi jobbar ju så lite med akuta fall så man blir lätt lite rädd. Det ger en trygghet i hela teamet att vi klarar det här.

Closed Loop

Closed loop-kommunikation syftar till att undvika missförstånd och säkra informationsöverföringen i akuta situationer. Informationen som ges ska vara riktad till en specifik person, inte till »någon«. Genom att tala om vad som ska göras, vad som uppfattats och vad som har gjorts sluts cirkeln i kommunikationen.

Ett exempel:

»Kan du kolla blodtrycket, Jan?«

»Jag kollar blodtrycket!«

Jan mäter blodtrycket:

»Blodtrycket är 100 över 60.«

»Blodtryck 100 över 60, uppfattat!«

ABCDE-algoritmen

ABCDE är en metod för att prioritera åtgärder vid akuta tillstånd som används inom ambulans- och akutsjukvård. Problem på A-nivån ska åtgärdas innan man går vidare till B-nivån osv. Bokstäverna står för:

  • Airway – skapa fri luftväg och stabilisera halsryggen.
  • Breathing – kontrollera att den skadade andas och att andningen är tillräcklig
  • Circulation – kontrollera puls med mera. Kontrollera och åtgärda ev blödning
  • Disability – kontrollera neurologiskt status, orsaker till eventuell medvetslöshet
  • Exposure – helkroppsundersökning/skydd mot omgivningen