För exakt samma rekvisitionsläkemedel är det ofta en variation på 6–9 procent mellan de pris landstingen får i sina upphandlingar. Detta enligt en kartläggning som Konkurrensverket gjorde i november 2015. Verkets slutsats är att de relativt stora prisspridningarna pekar på att det går att få lägre priser med effektivare upphandlingar och bättre konkurrens.

Den lägsta prisspridningen har de läkemedel som kostar allra mest, vilket enligt Konkurrensverket ofta är nya läkemedel med patentskydd där företagen själva kan bestämma priset utan att behöva ta hänsyn till konkurrenter.

För några läkemedel är prisvariationen dock avsevärt större, vilket enligt Konkurrensverket visar att det går att påverka vilken konkurrens och därmed vilka priser man får vid upphandlingarna.

Rekvisitionsläkemedel, som används på sjukhus och i övrig sluten- och öppenvård, utgjorde enligt Konkurrensverkets rapport 19 procent av marknaden för läkemedel 2015. Under det året betalade landstingen totalt 7,6 miljarder kronor för rekvisitionsläkemedel. TNF-hämmare, läkemedel mot hepatit C och onkologiska läkemedel står för en stor del av kostnaderna.

Alla landsting utom de tre storstadslandstingen samverkar med ett eller flera andra landsting i sina upphandlingar.