– Traditionellt har utbildningsfrågorna drivits av entusiaster och eldsjälar. Men det har inte byggts strukturer som gjort att utbildningen har fått den ledande betydelse som den borde ha, säger Mats Wahlqvist, specialist i psykiatri och ansvarig för den pedagogiska utbildningen inom ST-utbildningen i ledarskap med pedagogisk inriktning i Västra Götaland.

Det man vill lyfta i projektet är det lärande som sker på kliniken, nära kollegor och patienter. För hur viktiga teoretiska kunskaper än är går det inte att komma ifrån att utvecklingen till doktor sker i klinisk praxis, säger Mats Wahlqvist.

– De mål som handlar om färdigheter, förmågor, förhållningssätt och teamarbete, där är miljölärandet oerhört väsentligt. Att lära sig i läroböcker hur man ska bemöta, diagnosticera och behandla patienter, det funkar inte.

Att lärandet sker på kliniken och inte i en föreläsningssal betyder dock inte att det sker av sig själv och inte kräver en genomtänkt metodik. Internationellt sker mycket forskning kring arbetsplatsbaserat lärande, och i en del andra länder finns särskilda enheter på sjukhusen för just medicinsk pedagogik. Men i Sverige sker fortfarande mycket »ad hoc«, säger Anders Johansson, överläkare i neuroradiologi, sjukhusgemensam studierektor/ST för Sahlgrenska universitetssjukhuset och initiativtagare till projektet.

– Många säger sig kunna frågorna. Det är som att har man bara fått en läkarrock så kan man pedagogik automatiskt. Men så är det ju inte, utan det är en speciell kunskap.

Projektet är en avknoppning från det program för ledarskaps-ST som finns i regionen sedan 2009. Ett skäl till beslutet att skapa ett särskilt spår för pedagogik är att läkarutbildningen förändras, förklarar Anders Johansson.

– Läkarutbildningen expanderar och regionaliseras, och det krävs mer pedagogisk kunskap även utanför universitetssjukhusen. Jag har sett att många pedagoger inte når ut med sina tankar. Grundtanken är att om vi kopplar ledarskaps- och förbättringskompetens på vetenskaplig grund med pedagogisk kompetens kan vi få synergieffekt mellan de här kompetenserna och ett genomslag ute i verksamheten.

Utbildningen pågår under 2,5 år och omfattar ett halvt års extra högskolestudier, uppdelade på pedagogik, ledarskap och förbättringskunskap. För att man ska hinna med i lugn och ro kan deltagarna förlänga sin ST med upp till 12 månader. Efter fem år får man dock specialistlön för att inte behöva halka efter i löneutvecklingen.

En viktig faktor för att höja statusen för medicinsk pedagogik menar Anders Johansson och Mats Wahlqvist är att utbildning blir ett tydligt karriärspår. Meningen är att de ST-läkare som genomgår utbildningen ska gå vidare till tjänster där de kan ta ett övergripande ansvar för den kliniska utbildningen – antingen som traditionella studierektorer eller på nya specialanpassade befattningar som exempelvis undervisningsöverläkare. Inriktningen kan vara allt från grundutbildning till träning av färdiga specialister.

– Man kan tänka sig att en person med så här mycket kvalifikationer kanske kunde ha 1,5 eller 2 dagar i veckan avsatt för jobbet och betyda mycket för sin verksamhet för att organisera lärande och utbildning på kliniken, säger Mats Wahlqvist.

Dem första gruppen ST-läkare påbörjade sin utbildning i januari 2014 och utexaminerades i slutet av maj. Till hösten kommer åtta nya ST-läkare att börja utbildningen, även denna gång på projektbasis. Anders Johansson skulle gärna se att utbildningen permanentades, samtidigt som han betonar att satsningen behöver kompletteras med fler insatser.

– Det här är en spetssatsning. Det är ganska få som kan lägga 2,5 år. Men symboliskt är det viktigt att man satsar på några för att få genomslag för de här tankarna. Vi lär oss saker i det här projektet som vi sedan kan använda i den vanliga målbeskrivningen för de flesta ST-läkare i form av pedagogisk utveckling.

Läs även:

»ST-läkare: Jag ser mig själv som lärare nu«

Läs mer på Sahlgrenska universitetssjukhusets webbplats:

Pedagogisk ledarskaps-ST 4 – examen 2016