Metoden går ut på att mäta laktathalten i det fostervatten som läcker ut vid en förlossning och med hjälp av detta förutsäga om kvinnor med svaga värkar kommer att svara på värkstimulerande dropp eller inte. Därmed sägs det att man i ett tidigare skede ska kunna besluta om kejsarsnitt och på så sätt undvika långdragna förlossningar och förlossningsskador.

Metoden har utvecklats av Eva Wiberg-Itzel, överläkare på Södersjukhusets kvinnoklinik, och bygger på många års forskning. I mars i år meddelade Södersjukhuset att man beslutat att införa metoden i rutinsjukvården. Men efter tre månader backar kliniken och säger att man ska forska vidare.

– Vi har bestämt att vi ska göra det i studieformat i stället, en etikansökan är inlämnad. Det blir en multicenterstudie med åtta europeiska länder, säger verksamhetschefen för kvinnosjukvård/förlossning, Ingegerd Lantz.

Bakgrunden är att landstingets metodråd i en så kallad HTA-analys (health technology assessment) i slutet av maj kom fram till att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att införa metoden.

– Analysen visade att det var för få patienter inkluderade i de sex studier som tidigare var gjorda, säger Ingegerd Lantz.

Metoden ska ligga till grund för beslut om att utföra ett kejsarsnitt tidigt som man antar att man ändå kommer att få göra sen. En sådan metod måste väl ha en väldigt hög träffsäkerhet för att vara försvarbar?

– Ja, därför fick det inte bli annat än en rekommendation.

Men även för en rekommendation ska man väl ha tillräckligt underlag?

– Jag kan hålla med dig, man skulle haft ett större underlag eller flera studier.

Men Elisabeth Persson, ansvarig för metodrådet SLL Gotland, säger till Läkartidningen att bristerna inte handlar om att det funnits för litet patient-underlag.

– Det finns inte visat att det här förutsäger rätt saker. Det har inte att göra med att studierna är för små. Det är en annan typ av studie som behövs.

Elisabeth Persson menar att det inte är visat att laktatmätning är ett bättre sätt än den metod som finns i dag att följa förlossningen över tid, så kal-lat partogram.

– Det är stor spridning. Man har sådan överlappning att man måste kejsarsnitta väldigt många för att vinna en som inte skulle ha kunnat föda vaginalt. Det är inte bättre än partogrammet.

Den som initierade HTA-analysen var Karin Pettersson, docent och överläkare i obstetrik vid Karolinska universitetssjukhuset. Upprinnelsen var att företaget som tillverkar mätinstrumentet som mäter laktatnivån i fostervattnet i februari kontaktade landstingets beställarorganisation för att få komma och berätta om sin produkt. Karin Pettersson kontaktades då av beställarorganisationen i sin roll som landstingets specialsakkunniga i obstetrik.

– Det är ett helt ovanligt sätt att sälja in en produkt, att inte gå till professionen utan direkt till beställarna, så då tyckte jag att det fanns skäl att göra en objektiv översyn av hur stark evidensen är för att det är en metod som är färdig att implementeras i Stockholms förlossningsvård, säger Karin Pettersson, som delar slutsatsen i HTA-analysen att metoden inte är mogen att införas. Främsta skälet är enligt henne att det saknas en randomiserad interventionsstudie.

– När vi inför en ny metod i Sverige 2016 ska vi ju ha studier som talar för att detta kommer att förbättra utfallet utan att öka antalet onödiga kejsarsnitt eller något liknande.

Det aktuella företaget grundades av Eva Wiberg-Itzel och hennes man. I dag säger hon att hon inte har några ägarintressen i företaget. Eva Wiberg-Itzels man uppger för Läkartidningen att han i dag arbetar deltid inom företaget och äger en mindre del av aktierna.

Enligt Ingegerd Lantz var Eva Wiberg-Itzel inte involverad i beslutet om att införa metoden.

– Hon gick igenom studierna i ledningsgruppen och då ansågs det att studierna var publicerade och godkända och höll god kvalitet.

Läs även:

Överläkaren: Man borde ha talat med mig