Anställningsvillkor utöver lön vid arbete i andra nordiska länder väcker ofta frågor.

– Vårt råd är att i som medlem i Läkarförbundet i ett tidigt skede ta kontakt med vårt syskonförbund i det nordiska land där man tänker börja jobba, säger Johan Magnusson, chefsjurist på Läkarförbundet.

– Det finns nämligen ett läkarfackligt samarbete i Norden som ger våra medlemmar rätt till service från ett annat förbund i upp till sex månader. Pensions-, sjuk och skattesystem är komplicerade, och därför faller det sig naturligt att förbundet i det land man flyttar till ger information.

Johan Magnusson betonar att det är viktigt att se över anställningsvillkor i sin helhet. Försäkringsvillkor och skatteregler finns samlade i en särskild skrift (se länk i faktarutan) som tagits fram inom ramen för samarbetet i en samnordisk arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor.

– Det är dock allmän information och det är därför viktigt att man tar kontakt med förbund, arbetsgivare och myndigheter i det aktuella landet, säger Johan Magnusson.

På många sätt är det enkelt att byta till läkartjänst i ett annat nordiskt land med en öppen arbetsmarknad och med tanke på att länderna har många gemensamma medicinska specialiteter.

I Norge har pensionssystemet förändrats de senaste åren och liknar i stora delar det svenska systemet.

– Nya regler för ålderspensionen gör att den gradvis blir lite lägre för arbetstagare födda 1958 och senare än de 66 procent av lönen i ålderspension som varit en grundregel, förklarar Öyvind Röst, pensionsekonom på KLP, som förvaltar tjänstepensioner för norska läkare.

Han räknar med att reglerna kommer att förändras ytterligare, utöver de nyheter som infördes 2011, och att de kommer att påverka pensionsvillkoren för yngre läkare.

Vad gäller för tjänstepensioner?

– För att få utbetalning från en offentlig tjänstepension så måste du ha varit anställd i minst tre år i offentlig sektor i Norge. Full utbetalning kräver minst 30 års anställning på heltid.

Många svenska läkare betalar därmed in avgifter till tjänstepensionssystemet utan att det ger pension.

Johan Magnusson anser att det är viktigt att se över hela sin pension när det kan bli aktuellt att börja jobba i ett nytt land. Det gäller allmän pension, tjänstepension och ett eventuellt privat pensionssparande.

– Det handlar om att få en överblick över hur tiden utomlands påverkar de svenska pensionsdelarna och vad man tjänar in pensionsmässigt utomlands, säger han.

Eric Rinstad, narkosläkare från Värmland, har erfarenhet från arbete i Norge.

– Jag har i många år haft delar av min tjänstgöring i både Sverige och Norge, men försökt ha Sverige som basen för mitt jobb och det jag tjänar in till pension. Därför har jag inte direkt räknat med att jobbet i Norge ska bygga på min pension, säger Eric Rinstad, som arbetat för Sykehuset Innlandet i Hedmark-Oppland.

– Vi som bor i ett gränslän som Värmland är nog rätt medvetna om att det finns vissa risker med att jobba i Norge och att man inte bara kan utgå från lönen. Inte minst ser man i lokalpressen då och då svenskar som hamnat i kläm vid sjukdom eller arbetsskada i Norge. Så det är absolut viktigt att se över det försäkringsskydd man har.

Per Jonsson, distriktsläkare från Jämtland, arbetade i sex år, fram till 2009, 40 procent med en norsk kommun som arbetsgivare.

– Det visade sig senare att jag kvalificerat mig för tilläggspension om jag jobbat minst halvtid, så det känns lite olyckligt. Men det är väldigt svårt att sätta sig in i regelverket i ett nytt land, säger Per Jonsson, som numera är distriktsläkare i Svenstavik, söder om Östersund.

Norska pensionssystemet

Det norska pensionssystemet reformerades 2011 med större flexibilitet för uttag av pension och längre intjäningsperioder. Normalregeln är rätt till pension i det land där man omfattas av socialförsäkringen.  För offentlig tjänstepension gäller en treårig karenstid och motsvarande för privat sektor är ett år.

Mer information om arbete i Norden finns på Läkarförbundets webbplats.