Tekniken är lätthanterlig från patientens sida sett. Man får förslag på tid, loggar in sig på en hemsida eller via en app och identifierar sig med bank-id. Bild och ljud är bra och någon teknikstress uppstår inte, Kjell Andersson är en avslappnad videoläkare. Sedan några månader finns tre läkare på Råcksta Vällingby vårdcentral som erbjuder videobesök när de finner det lämpligt, som vid olika typer av uppföljningar. 

– Vi har alltid träffat patienterna vid fysiska möten först. Jämfört med telefonsamtal ger video en något djupare kontakt och bättre underlag för att exempelvis bedöma stämningsläge. Man kan mycket väl använda det vid rådgivning till vilsna föräldrar, exempelvis. Vi har också diskuterat andra användningsområden, vårdgivare emellan. Bildkvaliteten är så pass bra att hemsjukvården kan skicka bilder om de är bekymrade över ett sår eller vill ha sambedömning om patienten kan behöva skickas till sjukhus, säger Kjell Andersson.  

I vilken utsträckning videobesök kan ersätta fysiska besök är en mindre del i pilotprojektet Kroninnovation, där Råcksta Vällingby och ytterligare tre vårdcentraler i västra Stockholm prövar nya arbetssätt, vårdformer och e-hälsotjänster. Projektet stöds av Vinnova och syftet är att hitta en ersättnings- och uppföljningsmodell som kan införas redan 2017/2018. 

Projektet har en ersättningsmodell där 60–70 procent är fast ersättning och resten rörlig.  Det har medfört att vårdcentralen har utvecklat teamarbetet och söker hitta bästa nivå för omhändertagande. Ersättningen för videobesök är densamma som för fysiska besök, och fokus i projektet ligger på kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Skulle videoläkarbesök vara särskilt lämpligt för dem?   

– Vilka grupper som möter läkaren i videobesök har ingen betydelse, ersättningssystemet ska stimulera till att vi får mer tid för de kroniskt sjuka och vårdtunga. Men det är inte otänkbart att de använder sig av videobesök. Det finns fördomar kring hur äldre använder IT, och många kan nog uppskatta att man på det här sättet slipper vänta på färdtjänst, säger Kjell Andersson. 

Under året ska pilotprojektet utvidgas med fler vårdcentraler. Blir utfallet bra är ambitionen att videobesök ska vara möjligt för alla vårdcentraler i Stockholms läns landsting från nästa år. I budgetförslaget finns tydliga uppdrag att ta bort hindren för vårdgivare att erbjuda video-besök eller nya e-tjänster som komplement till vanliga besök.

– Patienterna ska inte bara kunna välja vårdcentral utan även kontaktväg utifrån egna önskemål. Det ger en mer tillgänglig vård. För vårdgivaren blir det mindre belastning med kassahantering och administration om alla besök inte behöver vara fysiska, säger Daniel Forslund (L), landstingsråd i Stockholm med ansvar för bland annat e-hälsofrågor och IT-infrastruktur inom vården.

Han är också styrelseledamot i Inera, ett bolag som ägs av landstingen och samordnar gemensamt e-hälsoarbete. Video-besök är en tjänst som alla landsting tittar på, enligt Daniel Forslund. Kostnaderna i sammanhanget är små i relation till de 4,4 miljarder kronor som Stockholm och Västra Götaland satsar för att införa moderna journalsystem och uppgradera säkerheten.

Många landstingsanställda har dåliga erfarenheter av krånglande och sega IT-system.

– Det är resultatet när IT-projekt drivs av teknikentusiaster i stället för att verksamheten och patientens behov får styra. Därför involverar vi personal från start denna gång, de får ställa kraven, säger Daniel Forslund.

Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral bedömer att projektmålet, 30 procent av besöken via video, inte är orimligt på sikt och att det finns en effektivitetsvinst när det gäller uppföljningar. 

– Men merparten av besöken kommer fortfarande att vara fysiska möten. Vi behöver känna och klämma, använda alla våra sinnen i arbetet, säger Kjell Andersson. 

Företaget Kry är teknologileverantör och driver också en digital vårdcentral i egen regi (se tidigare artikel). Josefin Landgård, medgrundare av Kry, säger att det finns ett stort intresse hos patienterna. Däremot är det fortsatt trögt att få till en förändring inom den reguljära primärvården, enligt hennes uppfattning. 

– Att möta patienter via videosamtal innebär en förändring i verksamheten på vårdcentralen, och det är det som är tröskeln, snarare än tekniken i sig. Hade patienternas önskemål fått styra i högre utsträckning, så tror jag att utvecklingen skulle gå snabbare, säger Josefin Landgård. 

Genombrottet för videoläkarbesök kommer att ta några år, tror Johan Gustafsson, vd på Visibacare, ett företag som levererar tekniska lösningar till vårdgivare.  

– Och den stora vinsten sker inte av att byta ut ett fysiskt vårdbesök mot ett video-besök, utan i att skapa digitala processer där patienten är med och automatiserar delar av flödet – bokning och triagering, säger han.  

I december förra året utökades de 31 vårdcentralerna i Jönköpings län med en »digital vårdcentral« som hittills tagit emot runt 275 patienter (maj 2016). Ulf Österstad är distriktsläkare och verksamhetschef för »Bra liv nära«, ett samarbete mellan vårdcentralerna, Region Jönköpings län och Kry. Han påpekar att landstinget i Jönköping var bland de första i världen inom offentligfinansierad sjukvård att satsa på läkarbesök via videolänk (se tidigare artikel). 

I nio fall av tio har de patienter som gör videobesök hänvisats till detta efter att ha ringt en sköterska på någon av vårdcentralerna i länet. De sköterskor som själva har laddat ner den digitala vårdcentralens app tycker att det fungerar bra, menar Ulf Österstad. Han anser att det är för tidigt att dra slutsatser om sökmönster och patientgrupper, men åttondedagssjukskrivningar och hudåkommor är två exempel på det som är enkelt att hänvisa till videobesök och därför vanligt. Till skillnad från i Råcksta–Vällingby behöver läkare och patient inte ha haft något fysiskt möte först. Däremot har nästan alla patienter talat med en sköterska, och det gör att det är ovanligt att patienter behöver hänvisas vidare efter besöket.  

– Att besöken sker via video är bara en liten del av förändringen, säger Ulf Österstad. Den innebär också ett större mått av ansvar för patienterna, som själva fyller i sina symtom och skickar eventuella bilder till läkaren. 

Vad som behövs för att motivera och underlätta för patienten att själv kunna göra en del av diagnosarbetet är en av tre viktiga frågeställningar som video-läkarbesök väcker, enligt Ulf Österstad.  En annan är rent medicinsk: vilka tillstånd som lämpar sig för den här typen av konsultation och hur man instruerar patienten att undersöka sig själv. Och den tredje: hur ska vården organisera detta på bästa sätt? I Jönköpings fall delar man resurser mellan de vanliga vårdcentralerna och den virtuella. Att ha en samlad virtuell vårdcentral gör att det går snabbare att komma upp i volym när det gäller besök och få mer erfarenhet av hur tekniken kan användas. 

– I sommar kommer en trippelspecialiserad läkare (allmänmedicin, ortopedi och akutmedicin) att jobba hos oss, och det ska bli intressant att se vad hans kompetens kan tillföra för att utveckla den digitala vårdcentralen, säger Ulf Österstad.  

I Norrbotten och Västerbotten har man under ett antal år arbetat med telemedicin genom virtuella vårdrum på apotek som har uppkoppling till vårdcentralen. Men vid videoläkarbesöken i Region Jönköping och västra Stockholm kopplar patienten själv upp sig hemifrån eller var hen befinner sig. Intresset för »andra generationens telemedicin« har varit stort, och till Jönköping kommer studiebesök från vårdcentraler runt om i landet. 

– Läkarbesök via video är den synliga delen, men kanske inte den mest intressanta på sikt. Möjligheten att skicka bilder och mejla uppgifter till läkaren på ett säkert sätt kan öppna möjligheter för patienterna att sköta mer monitorering i hemmet. Den delen går utan tvekan att utveckla, säger Ulf Österstad.  

IT-kostnaderna för första årets drift av den digitala vårdcentralen understiger gränsen för direktupphandling, 75 000 kronor. Ulf Österstad menar ändå att lönsamhet på kort sikt inte kan utgöra drivkraften bakom satsning på videobesök.

– Nya verksamheter med låga volymer innebär alltid en kostnad, och i början behöver vi balansera mellan utbud (läkare som kan ta emot) och patienter som efterfrågar den här typen av vård. Tekniken i sig är ingen utmaning, det finns många billiga molntjänster. Det är det som är bakom molntjänsten som vi behöver bygga upp. Det handlar om arbetssätt som behöver byggas från golvet för att få med sig medarbetarna så det blir någorlunda rätt från början. Det ställer helt andra krav på organisationen än vi är vana vid då allt som involverar teknik ofta byggs som strategiska projekt uppifrån och ner. Om några år är videosamtal och asynkron [tidsmässigt oberoende, reds anm] kommunikation en del av det vanliga vårdutbudet. Skulle någon ta den möjligheten från mig nu skulle det vara ungefär som att vara utan min smartphone i vardagen, säger Ulf Österstad.