Drygt 400 verksamhetschefer från kliniker och vårdcentraler har deltagit i Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) enkätundersökning. Syftet var att undersöka hur dessa chefer ser på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården och svaren visar bland annat det generellt är positiv inställning till det utvecklingsarbete som bedrivs. Däremot menar de att utvecklingsarbetet ibland hamnar i konflikt med de dagliga arbetsuppgifterna och att IT-systemen är det största hindret för nya arbetssätt.

Verksamhetscheferna uppger också att den främsta drivkraften för utvecklingsarbete är de lokala behoven på kliniken eller vårdcentralen, medan regionala och nationella initiativ – så som tillsyn, öppna jämförelser, nationella riktlinjer och dåliga utfall i kvalitetsregister – är mindre betydelsefulla. Dock är den prestationsbaserade ersättningen ett undantag från detta, framför allt för cheferna i primärvården.

Över 60 procent av de verksamhetschefer som svarat menar att de i »hög grad« har ett tydligt mandat att driva förbättringsarbetet i verksamheten. De uppger också att de väljer att fokusera utvecklingsarbetet på områden där de själva har inflytande över resurser – så som patientsäkerhet, verksamhetens organisation, interna vårdkedjor och medarbetarnas tillfredsställelse. Detta trots att de ser störst utvecklingspotential i att förbättra processer mellan huvudmän, involvera patienter i vården och minska den patientnära administrationen. Ett sådant arbete kräver emellertid stöd och insatser från högre ledning, eftersom frågan om vilken typ av utvecklingsarbete som ska bedrivas ligger till stor del på politiker och landstingsledningar.

Om undersökningen

Rapporten »Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården« bygger på en nationell enkätstudie som riktade sig till klinik- och vårdcentralschefer med patientnära chefskap. 1 933 chefer fick enkäten och 21 procent, 411 stycken, av dem svarade. Därför måste resultaten »tolkas med försiktighet gällande den totala populationen«, enligt Vårdanalys.

Av dem som svarade uppgav 60 procent att de tillhör en klinik och 40 procent att de tillhör en vårdcentral. 84 procent uppgav att de var verksamma inom offentlig verksamhet och resterande att de var verksamma vid privat driven verksamhet. 40 procent av dem som svarat har en utbildningsbakgrund som läkare och lika stor andel som sjuksköterskor.

Undersökningen genomfördes våren 2014, med liknande undersökningar från 2007 och 2003 att jämföra med.