I delbetänkandet framgår att hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Högutbildade lever längre än lågutbildade. Kvinnor lever längre än män, men har i många fall sämre hälsa. Barns hälsa påverkas av familjelivet och barndomen har i många fall effekter på hälsan senare i livet. Medellivslängden skiljer sig åt mellan olika geografiska områden och mellan stad och landsbygd. Det finns även skillnader i hälsa mellan personer i utsatta situationer, till exempel handikappade, hbtq-personer och vissa nationella minoriteter, och befolkningen i övrigt.
Kommissionen lämnar inga förslag i detta delbetänkande, som är ett underlag för kommissionens fortsatta arbete, men den har identifierat två inriktningar på förslag för att minska hälsoskillnaderna.
Den ena inriktningen är förslag som skapar mer jämlika livsvillkor inom sju områden som är centrala för jämlik hälsa. Dessa områden är till exempel utbildning, arbete, inkomst och boendeförhållanden.
Den andra inriktningen är förslag på åtgärder som syftar till att främja en mer strategisk styrning av insatser för jämlik hälsa samt uppföljning av den förda folkhälsopolitiken.
Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 maj 2017.
Läs mer:
Det handlar om jämlik hälsa – Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete (SOU 2016:55)
