Journalstoppet som drabbade hela landstinget varade i fem dagar och är det största sedan journalsystemet Cosmic infördes 2004. Det ledde bland annat till att tidbokningen havererade, att patientjournaler inte kunde uppdateras och att såväl remisser som laboratoriesvar fick skickas manuellt på papper.

Alla reservrutiner uppges dock ha fungerat och sjukvården kunde bedrivas relativt normalt. Landstinget i Uppsala län har ändå beslutat att en utredning kring haveriet ska göras.

– När det är så otroligt viktiga saker vi hanterar, patientsäkerhet i första hand, ser jag det som en självklarhet att vi måste analysera och undersöka vad som gick fel, och vad som möjligen kan göras bättre, säger landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S).

Tanken är att utredningen ska ha ett helhetsperspektiv. Dels ska utredningen ta reda på vad som gick fel tekniskt i systemet, dels titta på eventuella medicinska konsekvenser och hur avbrottsrutinerna fungerat i praktiken. I förlängningen kan det även finnas ekonomiska aspekter av stoppet.

 – Det har kommit propåer från privata utförare som tycker att de behöver kompensation för merarbete. Det finns också en fundering på om vi kan ställa ersättningskrav på våra samarbetspartners. Det är inget vi vet säkert i dagsläget, säger Börje Wennberg.

Trots haveriet med journalsystemet är Börje Wennbergs bild att patienterna inte kommit i kläm, bortsett från förlängda väntetider för enskilda patienter.

 – I sammanhanget är det viktigt att nämna att patientsäkerheten aldrig varit hotad. Det har blivit en ökad arbetsbelastning för vår personal, och den har de hanterat på bästa sätt.

En konsekvens av stoppet blev att vårdpersonalen fick gå över till pappersbaserat arbetssätt. Något som nu blir en extra belastning när dessa pappersanteckningar måste matas in i det digitala journalsystemet i efterhand.

Martin Wohlin, specialistläkare och universitetslektor inom akutsjukvård, arbetade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under haveriet. Han var en av dem som fick gå över till att arbeta med papper och penna.

– Det är ett digert arbete att administrera ikapp och vi får försöka hitta tid till det, säger han.

Några extra resurser för att föra in analoga anteckningar in i journalsystem är i nuläget inte aktuellt enligt Börje Wennberg.

– Jag har inte fått några propåer om att det är aktuellt i det här läget. Det får vi ta ställning till i den mån det dyker upp.

Trots smått kaosartade dagar fanns det faktiskt vissa positiva effekter av journalhaveriet, tycker Martin Wohlin.

– Det blev ett bra tillfälle till kunskapsöverföring mellan äldre och yngre kollegor. Arbetet bedrevs som för 20 år sedan, men utan journaler, och det gav en del positiva sidoeffekter. Vi fick mycket mer tid med patienter och anhöriga och arbetade närmare varandra och annan personal kring vad som faktiskt är kärnan i medicinen, patienterna. Det vill jag ändå lyfta fram som något mycket positivt, säger han.

Något större förtroende för landstingets IT-system känner han dock inte.

– Det är förvånande att en organisation som omsätter miljarder inte har bättre reservkapacitet, och det är ju intressant att vi tillbringar mer tid med patienterna om vi slipper våra så kallade stödsystem. Men nu är vi bättre förberedda, och borde nog spela in instruktionsfilmer för när Cosmic havererar igen, säger Martin Wohlin.

Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg beklagar det som hänt, men menar samtidigt att det inte skulle vara försvarbart att ha två system igång parallellt.

– Man önskar att detta aldrig ska hända. Samtidigt måste man ha en beredskap för det man inte tror ska hända kan hända. Den beredskapen fanns i vårt landsting. Visserligen fick man gå tillbaka till analoga metoder, men det fanns rutiner som fungerande. Att ha ett separat system uppbyggt vid sidan om är orimliga tekniska och monetära utmaningar. Jag känner mig trygg med att vi kunde hantera detta utan att våra patienter led skada.

Utredningen om haveriet ska vara klar till landstingsstyrelsens sammanträde i februari 2017.