Sofia Wikman forskar om hot och våld i arbetslivet och pekar på vikten av en god arbetsmiljö.

Foto: Hasse Fridén

Det är svårt att mäta förekomsten av hot och våld i arbetslivet i siffror. Statistiken är ofta bristfällig och långt ifrån alla händelser rapporteras. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är dock arbetslivet den arena där förekomsten av hot och våld ökar mest, och vården en av de sektorer som drabbas hårdast. I en rapport från Saco, som publicerades 2008, svarar var fjärde medlem i Läkarförbundet att de utsatts för hot och våld under den gångna tvåårsperioden. Tillsammans med medlemmar i Lärarnas riksförbund och Akademikerförbundet SSR är läkare den grupp akademiker som enligt undersökningen i högst grad utsätts för hot och våld i arbetet.

Det må vara svårt att ge en rättvisande bild av hot och våld i siffror. En sak syns dock tydligt i forskningen: nedskärningar inom sjukvården och förekomsten av hot och våld inom samma bransch följs åt.

– Det handlar dels om stressen i arbetslivet, dels om stressen hos patienterna. Förutsättningarna för att det ska ske våld, alltså riskfaktorerna, ökar när man skär ner på resurserna inom vård och omsorg. Så det är egentligen mer intressant att titta på vad man gör för att hantera det våld som vi redan vet finns än att undersöka om det ökat eller inte, säger Sofia Wikman, forskare på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som skrivit en avhandling om hot och våld i arbetslivet.

Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa en trygg arbetsmiljö för medarbetarna. Enligt Sofia Wikman har dock synen på hot och våld i arbetslivet förändrats från en arbetsmiljöfråga som ska lösas internt till ett problem som ska lösas externt av polis och rättsväsende. Risken finns därför att förhållningssättet blir reaktivt i stället för förebyggande hos arbetsgivaren.

– Har man ett brottsfokus så blir också lösningarna att man vill förbjuda saker eller införa säkerhetsåtgärder som förknippas med brott. Men riktigt så enkelt fungerar det inte. Det är mycket bättre att förbättra arbetsmiljön.

Sofia Wikman tror inte att larmbågar eller väktare, även om det kan vara nödvändigt på en del arbetsplatser, är en bra lösning. I stället behövs tillräckligt med tid och resurser. Bland annat för fikapauser.

– Det kan låta trivialt, men på arbetsplatser där man har tid att fika finns det också tid att avhandla olika ämnen som är viktiga inofficiellt. Och det är viktigt att medarbetare från verksamhetens alla nivåer fikar tillsammans.

Personer som i arbetet möter människor som behöver hjälp är de som oftast drabbas av hot och våld. Inom samma yrken kan det också finnas en uppfattning om att det är något som man »får tåla«. Sofia Wikman menar att det finns en påtaglig likhet mellan hur unga män som brottsoffer och kvinnlig vårdpersonal pratar om sin utsatthet.

– Våldet bara sker, man får ett slag och blir riven. Genom att tona ner aktörskapet och prata i passiv form ges intrycket att våldet kan drabba vem som helst. Väldigt få pratar direkt om våldet som att »Kalle slog mig«, då det skulle kunna signalera att du själv inte varit kompetent nog att hantera situationen. 

Sammanlagt har Sofia Wikman läst över 2 000 anmälningar till Arbetsmiljöverket gällande hot och våld i vården. Ofta ger personen som utsatts förslag på förbättringar i verksamheten, och enligt Sofia Wikman är återkoppling från medarbetarna en av de viktigaste delarna i det förebyggande arbetet. Direktiv uppifrån, med färdiga riktlinjer som personalen ska hålla sig till, fungerar inte i samma utsträckning.

– Men det måste finnas en balans mellan lagar och regler och det utrymme och resurser som personalen på golvet har för att skapa en arbetsmiljö utan hot och våld.

Den psykosociala stressen, som leder till sjukskrivningar, hög personalomsättning och pressad arbetssituation, försvårar dessutom arbetet ytterligare.

– Att förebygga hot och våld sker lokalt där man lär sig att handskas med olika patienter. Det måste vara en dynamisk och ständigt pågående process där personer med olika erfarenheter finns med. Och det ska inte vara »survival of the fittest«, en arbetsplats är inte den svagaste länken. Alla länkar behövs, säger Sofia Wikman.

Läs även

ST-läkare överfölls av patient: »Allt hände så snabbt«

»Som medarbetare ska man kräva att det finns rutiner som alla känner till«

När ska man anmäla hot och våld?