Fjärde medicinpristagaren från Japan

I dag på morgonen röstade Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet om vem eller vilka som får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Vid lunchtid offentliggjordes resutatet. Det blev den japanske professorn Yoshinori Ohsumi, som belönas för sina upptäckter och kartläggning av mekanismerna som styr autofagi. Han blev därmed Japans fjärde medicinpristagare:

1987 gick Nobelpriset till Susumu Tonegawa från Japan.
2012 fick japanen Shinya Yamanaka motta Nobelpriset tillsammans med Sir John B Gurdon från Storbritannien.
2015 gick Nobelpriset till Satoshi Ōmura från Japan. Han delade det med Youyou Tu från Kina och William C Campell från USA.

Yoshinori Ohsumi fick priset själv, vilket bara 38 av totalt 210 pristagare fått tidigare. Läkartidningen har här nedan sammanställt fakta om tidigare pristagare.

210 Nobelpristagare i medicin eller fysiologi

Nobelpriset i medicin eller fysiologi har delats ut 107 gånger mellan 1901 och 2016.
211 personer har varit mottagare av medicinprisen. 39 av dem har fått hela priset själv. 32 pris har delats mellan två mottagare och 36 pris mellan tre mottagare.
Genomsnittsåldern för en Nobelpristagare i medicin eller fysiologi (till och med 2015) är 58 år. För Nobelpristagare i samtliga kategorier är den 59 år.
Den yngsta medicinpristagaren någonsin är Fredrick G Banting som bara var 32 år när han fick priset 1923 för upptäckten av insulin. Äldst vid mottagandet av medicinpriset var Peyton Rous som var 87 år när han fick priset 1966 för sin upptäckt av tumörinducerande virus.
70 av de 211 medicinpristagarna är födda i USA. Övriga länder där fler än fem medicinpristagare är födda är Storbritannien (26), Tyskland (18), Frankrike (12), Australien (7), Sverige (7), Polen (6), Schweiz (6), Österrike (6).

Källa: Nobelstiftelsen

12 kvinnor har fått medicinpriset

Bara 12 av 210 Nobelpristagare i fysiologi eller medicin är kvinnor. De 12 kvinnorna (och året de fick priset) är:

Gerty Cori (1947) för upptäckten av förloppet vid spjälkningen av glykogen.
Rosalyn Yalow (1977) för utvecklingen av radioimmunologisk analys för bestämning av peptidhormoner.
Barbara McClintock (1983) för upptäckten av transposoner.
Rita Levi-Montalcini (1986) för upptäckten av NGF (nerve growth factor).
Gertrude B Elion (1988) för upptäckter av viktiga principer för läkemedelsbehandling.
Christiane Nüsslein-Volhard (1995) för upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling.
Linda B Buck (2004)  för upptäckter av luktreceptorer och luktsinnets organisation.
Françoise Barré-Sinoussi  (2008) för upptäckt av HIV.
Elizabeth H Blackburn och Carol W Greider  (2009) för upptäckten av hur kromosomerna skyddas av telomerer och enzymet telomeras.
May-Britt Moser  (2014) för upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan.
Youyou Tu (2015) för upptäckter rörande en ny terapi mot malaria.

Laskerpriset och Nobelpriset

Det amerikanska Laskerpriset kallas ibland amerikanska Nobelpriset eftersom många Laskerpristagare också senare får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Laskerpriset delades ut första gången 1946 och belönar insatser inom medicinsk vetenskap. Det delas ut i fyra klasser, varav en grundvetenskaplig och en klinisk. Nästan hälften av dem som vunnit den grundvetenskapliga klassen har sedan fått Nobelpriset i medicin eller fysiologi, medan bara några enstaka vinnare av den kliniska klassen fått Nobelpris, exempelvis förra årets Nobelpristagare Youyou Tu.

Den grundvetenskapliga dominansen för Nobelpris i medicin kan ha att göra med formuleringarna i Alfred Nobels testamente. Där sägs att priset i fysiologi eller medicin ska belöna en »upptäckt«, vilket kan jämföras med att kemipriset ska röra en »upptäckt eller förbättring« och fysikpriset en »upptäckt eller uppfinning«. Upptäckten ska dessutom ha öppnat ett nytt forskningsfält, enligt Nobelkriterierna.

Medicinpristagarnas forskningsområden

Antal (inom parentes) medicinpristagare per område till och med 2014. En pristagare kan vara listad under mer än ett område. Källa: Nobelstiftelsen