Rune Frøyland, förhandlingsledare vid den fackliga centralorganisationen Akademikerne vid en strejkmanifestation i Oslo den 10 september. Foto: Akademikerne.

– Vi är väldigt besvikna över att strejken är avslutad, och att vi inte fick lov att strejka längre och pressa arbetsgivaren mer. Det visar ju att det är svårt för läkare att strejka på sjukhus. Vi hade ett väldigt litet uttag av läkare för att det skulle vara länge. På så vis var det inte mängden läkare som skulle pressa arbetsgivaren, utan själva tiden läkarna var ute i strejk. Hade vi tagit ut många läkare så hade vi blivit stoppade ännu tidigare, säger Rune Frøyland, förhandlingsledare vid den fackliga centralorganisationen Akademikerne.

Sjukhusstrejken startade 7 september och trappades upp ett antal gånger. När den i tisdags förra veckan avblåstes var totalt 628 sjukhusanställda, merparten läkare, vid 15 sjukhus uttagna i strejk.

Den utlösande faktorn till att arbetsmarknadsministern Anniken Hauglie stoppade strejken, var att Nordlandssjukhuset i Bodø varslat om att de inte kunde garantera nödvändig jourberedskap för akutsjukvård.

– Det visar sig att strejkrätten inte är helt reell. Vi hade ordnat med dispenser som gjorde att sjukhuset kunde ha fått täcka upp för den ena jouren, som det var kritiskt för i det här fallet.

Den dispensen utnyttjade inte sjukhuset, varför regeringen ingrep och stoppade strejken.

Konflikten ska nu avgöras i en så kallad tvungen lønnsnemnd, en skiljenämnd som regeringen kan införa för att lösa en arbetsmarknadskonflikt, bland annat om den anses utgöra ett hot för liv och hälsa. Parterna ska ge nämnden sin respektive syn på hur avtalet för de kommande två åren bör se ut. Beslutet från nämnden väntas, enligt Rune Frøyland, bli klart någon gång efter jul.

Huvudfrågan i konflikten rör läkarnas arbetstider. Akademikernes krav är att den praxis som tidigare gällt kollektiva regler och avtal för den arbetstid som läkare arbetar utöver den lagstadgade arbetstiden fortsatt ska gälla. Arbetsgivarorganisationen Spekter vill å sin sida ha individuella avtal med läkarna för den extra arbetstiden för att bättre kunna planera sjukvården.

Hur ser du på möjligheten att nämnden ska föra in era krav i det nya avtalet?

– Jag ser det som en reell möjlighet. Jag tror att nämnden kommer att inse att det inte kan åläggas läkare att jobba 60 timmar i veckan utan samtycke och enighet med läkarföreningen. Läkarnas förutsättningar för att arbeta 60 timmar måste byggas in i avtalet och ha ett kollektivt skydd. Jag har stora förhoppningar till ett positivt utfall för oss, säger Rune Frøyland.

Finns det något positivt med att konflikten ska lösas i tvungen lønnsnemnd?

– Nej, egentligen inte. Det är positivt för dem som vill ha stopp på strejken, och det är först och främst arbetsgivaren, och självklart patienterna som får sina läkare tillbaka i arbete. Men för oss arbetstagare finns ingenting positivt med tvungen lønnsnemnd. Tvärtom tror vi att en lösning i en nämnd inte kommer att kunna lösa frågan om tillit mellan sjukhusläkarna och sjukhusledningen. Nämnden kommer inte att kunna reparera det som är ödelagt vad gäller att läkarna inte känner sig uppskattade och skyddade.

Situationen i Norge, där staten avbryter en strejk på grund av fara för liv och hälsa, kan inte uppstå på samma sätt i Sverige. Det säger Karin Rehnman, chefsförhandlare på Sveriges läkarförbund. Enligt henne har svenska staten inte samma möjligheter att ingripa vid en arbetsmarknadskonflikt som den norska. Vid en konflikt i Sverige tillsätter parterna själva en nämnd för dessa frågor.

– Vi har reglerat de här sakerna i vårt huvudavtal. Det är en särskild nämnd som har att ta ställning till om en konflikt är samhällsfarlig, säger Karin Rhenman.

– Nämnden består av nio ledamöter. Arbetsgivarna utser tre, och arbetstagarna utser tre, och sedan utser man tre ledamöter gemensamt, varav en blir ordförande. Så är ordningen i Sverige. I många frågor är det så att departementen har större befogenheter att lägga sig i saker och ting, både i Danmark och i Norge.