Ministern presenterar huvuddragen i den nya forskningspropositionen i en debattartikel i Dagens Nyheter. Som väntat höjs basanslagen till universitet och högskolor med 1,3 miljarder kronor till 2020. Syftet med det är inte att öka antalet forskare, skriver Helene Hellmark Knutsson, utan att höja kvaliteten, ge större utrymme för forskning inom anställningarna och en tydlig karriärstruktur.
I en intervju i Ekot säger hon att politikerna har detaljstyrt för mycket tidigare och att det funnits en övertro på snabba genvägar till forskningsframgångar.
– Vi tror i stället att det är viktigt att bygga just långsiktigt och strategiskt, säger hon och vill därför stärka lärosätenas egna möjligheter att göra vägval.
Samtidigt ges en hel del riktlinjer. Bland annat förväntas universitet och högskolor satsa mer på bland annat jämställdhet och förbättra yngre forskares karriärvägar. Större vikt läggs också vid lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Det senare blir även ny kvalitetsindikator när det gäller fördelning av medel. Tidigare har publiceringar och citeringar samt externa medel varit avgörande, men regeringen vill att dessa »förfinas så att de bättre speglar forskningens mångfald och olika ämnesområdens egenart«. Den nya indikatorn – lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – kommer att få samma vikt som de två andra.
Forskningspropositionen har både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet sträcker sig över tio år. Nationella program lanseras inom vissa prioriterade områden.
– Nu identifierar vi tre globala samhällsutmaningar som vi ser att vi måste prioritera. Det är klimatutmaningen, hälsoutmaningen och digitaliseringen, säger Helene Hellmark Knutsson till Ekot.
Hon har tidigare sagt att karriärvillkor för yngre är en prioriterad fråga för regeringen. På DN Debatt skriver hon att det är angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning. För att skapa en tydligare karriärstruktur bör även meriteringsanställningen bli mer enhetligt nationellt reglerad och utlysas i öppen konkurrens.
En annan föreslagen förändring är att Universitetskanslersämbetet, som har till uppgift att kvalitetssäkra högre utbildning, också får i uppgift att kvalitetssäkra forskning.
Forskningspropositionen presenteras i sin helhet senare i dag, måndag.
Läs mer:
Regeringen föreslår mer pengar till forskning om hälso- och sjukvård
10-årigt upplägg kräver enighet
