Socialstyrelsen har sett över det försäkringsmedicinska beslutsstödet och gått igenom 17 diagnoser inom området psykiska diagnoser och besvär med hjälp av medicinska experter – allmänläkare samt läkare inom specialistvården. Det har resulterat i nya riktlinjer för läkarna som börjar gälla i januari nästa år.
– Förhoppningen är att råden till den som sjukskriver blir tydligare och mer precisa än i dag, menar Regina Ylvén, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
För samtliga diagnoser, förutom psykotiska syndrom, anges olika rekommendationer utifrån diagnosens svårighetsgrad.
I stort innebär riktlinjerna att läkarna föreslås undvika sjukskrivning när det gäller ett flertal lindriga diagnoser, och sjukskriva patienter på deltid i högre utsträckning än tidigare. Några exempel är patienter med lindrig förstagångsdepression eller lindrig akut stressreaktion där läkare, enligt de nya riktlinjerna, bör undvika sjukskrivning helt. Tidigare var rekommendationen upp till tre månaders sjukskrivning respektive två till fyra veckors sjukskrivning.
För nio diagnoser har ingen förändring skett i beslutsstödet, sju diagnoser har utökats med ytterligare sjukskrivningsrekommendationer som anger längre sjukskrivningstid än tidigare och för 13 av diagnoserna rekommenderas att sjukskrivning bör undvikas. Partiell sjukskrivning föreslås för 16 av de 17 diagnosgrupperna. Undantaget är psykotiska syndrom.
De nya rekommendationerna börjar gälla i mitten av januari 2017. Fram till denna tidpunkt gäller det befintliga beslutsstödet som finns på Socialstyrelsens hemsida. Beslutsstödet är en vägledning för läkare och handläggare vid Försäkringskassan.
Mellan 2010-2015 har sjukfrånvaron ökat med 80 procent och de psykiska sjukdomarna står för 59 procent av ökningen.
Läs också:
Riksrevisionen ska granska läkares bedömningar vid sjukskrivning
