Kolistin anses vara det sista alternativet vid behandling av vissa allvarliga infektioner. Nu ökar resistensen mot kolistin runt om i Europa. På bilden en kolistinmolekyl. Illustration: Fotolia/IBL

I dag, fredag, är det den internationella antibiotikadagen. I samband med det presenterar European centre for disease prevention and control, ECDC, nya siffror och data om resistenta bakterier och dessas spridning i Europa. Budskapet är att det är absolut nödvändigt att begränsa spridningen av dessa bakterier.

ECDC konstaterar att resistenta bakterier är ett allvarligt problem och hot mot patientsäkerheten och folkhälsan. Dels eftersom infektioner potentiellt kan bli dödliga, dels äventyras även effekterna av andra livräddande medicinska ingrepp som exempelvis organtransplantationer.

Särskilt oroande är de bakterier som är resistenta mot till exempel kolistin, ett antibiotikum som anses vara det sista alternativet vid behandling av vissa allvarliga infektioner. Även om situationen för resistenta bakterier ser olika ut för olika länder i Europa konstaterar ECDC att konsumtionen av kolistin totalt sett nästan har fördubblats i Europa mellan 2010 och 2014, och nu sprider sig resistens även mot kolistin.

Belastningen på sjukvårdssystem och ökade samhällskostnader är ett annat problem som resistenta bakterier för med sig. Bland annat på grund av längre vårdtider och dyrare läkemedel.

Den aspekten var föremål för en rapport som Folkhälsomyndigheten presenterade i förra veckan. Myndigheten har undersökt svenska förhållanden och enligt beräkningarna landar merkostnaderna för att behandla personer som infekterats av resistenta bakterier på omkring fem miljarder kronor fram till år 2024. Den siffran gäller dock endast om Sverige lyckas hålla den jämförelsevis långsamma ökningstakt av resistenta bakterier som finns i dag.

Sverige ligger även jämförelsevis bra till vad gäller konsumtionen av antibiotika utanför sjukhusen. Här konsumerades 2015 en förpackning antibiotika per 1 000 invånare och dag. Motsvarande siffra i Frankrike är 4,7 förpackningar antibiotika per 1 000 invånare och dag enligt ECDC:s siffror.

ECDC lyfter även fram förslag på hur man kan motverka spridningen av dessa bakterier på sjukhus. Det handlar om åtgärder på flera nivåer. Bland annat vill man se nationella multidisciplinära arbetsgrupper som ska samla data och ta fram riktlinjer. Vidare bör patienter som bär på högresistenta bakterier isoleras, helst i singelrum. Den enskilt viktigaste åtgärden som lyfts fram för att minska överföringen av bakterier är god handhygien. 

På temat antibiotikaresistens presenterades i dag också informationskampanjen Skydda antibiotikan. Det är en gemensam insats av 23 myndigheter och organisationer. Syftet är att uppmärksamma hur värdefull antibiotikan är, och att sprida information till allmänheten om vad man kan göra för att minska användandet.

Läs mer om kampanjen Skydda antibiotikan här.

Ta del av ECDC:s data och rapporter här.