Överläkare Matz Larsson arbetar på tobakspreventiva enheten vid Universitetssjukhuset Örebro sedan verksamheten drog igång för 20 år sedan. Mottagningen stöttar framför allt rökare, men även snusare och nikotinläkemedelsberoende, att bli av med sitt beroende. Förutom Matz Larsson på halvtid, finns två rökavvänjare (en sjuksköterska och en hälsoutvecklare) anställda vid enheten.

– Vi tar oss ofta an de allra svåraste fallen som vårdcentralerna inte klarar av. Som läkare kan jag bidra med medicinska kunskaper och receptbelagda läkemedel för rökavvänjning, berättar Matz Larsson.

Det finns andra tobakspreventiva enheter i Sverige men de flesta har ingen läkare i tjänst. Ofta är det sjuksköterskor som ger stöd i rökavvänjningen.

– Jag känner bara till en annan läkare i Sverige som jobbar med tobaksprevention, också på 50 procent. Det är konstigt eftersom det finns flera hundra läkare som jobbar med alkohol- och narkotikafrågor. Tobaksberoendet är av samma dignitet och orsakar fler dödsfall, cirka 12 000 per år i Sverige.

Matz Larsson menar att läkemedelsbehandling gör stor skillnad, och att läkare på vårdcentralen ofta har otillräcklig kunskap om de läkemedel som finns.

– Det är också så att läkemedelsbehandlingen måste kombineras med stödsamtal, och det är inte alltid det finns sådana möjligheter.

Behandlingen är mycket kostnadseffektiv, enligt Matz Larsson. En typisk patient kan vinna sex levnadsår på att sluta röka, till en kostnad av några tusenlappar, berättar han.

– Ungefär en tredjedel av dem vi behandlar lyckas bli rökfria. De hälsoekonomiska vinsterna är enorma, därför är det så märkligt att man inte satsar mer på tobaksavvänjning. 

Vad beror det på tror du?

– Rökare är en grupp som inte ställer så mycket krav. Dessutom är det inte så glamouröst att syssla med tobaksfrågor, vilket jag tror har bidragit till att läkarkåren inte har prioriterat frågan.

Matz Larsson har tidigare forskat om passiv rökning och läkemedelsbehandling för rökavvänjning. Nu utbildar han läkare och annan vårdpersonal runt om i landet och studenter på läkarutbildningen i Örebro.

– Det är ett kul och spännande jobb, särskilt eftersom jag ser att rökstopp verkligen förbättrar både den fysiska och den psykiska hälsan. Tyvärr kan jag i nuläget inte rekommendera läkarstudenter att inrikta sig mot tobaksprevention eftersom det nästan inte finns några sådana tjänster.

Han tror att läkare kan göra stor skillnad för att minska andelen rökare i Sverige. Men det räcker inte med att bara fråga patienten om den röker och sedan konstatera att det vore bra att sluta med det, påpekar han.

– Läkare behöver tränas i samtalsteknik för att få till patientsamtal som leder till förändring.

Han tror också att läkare har stora möjligheter att påverka politiker och lagstiftning, till exempel genom föreningen »Läkare mot tobak«.

– Utöver ökade satsningar på tobaksprevention i vården finns det många tänkbara politiska åtgärder. Några är generiska cigarettförpackningar utan logotyp och med bilder av tobaksskador, begränsning av försäljningsställen, högre priser på cigaretter och bättre information till skolor, säger Matz Larsson.


Läkarförbundet: »Ingen prioriterad uppgift«

Läkarförbundet engagerar sig mycket i frågor om tobaksprevention, anser Ove Andersson, andre vice ordförande i förbundet. Några viktiga aspekter tas upp i rapporten »Det ska vara lätt att göra rätt! Läkarförbundets politik för att främja hälsa och förebygga ohälsa« från 2014.

– Rökning bidrar till stora kostnader för samhället och stort lidande. Vi vill begränsa exponeringen i offentliga miljöer ännu mer och stöder också initiativet Tobacco Endgame, säger Ove Andersson.

»Tobacco Endgame« eller »Rökfritt Sverige 2025« är ett opinionsbildningsprojekt som drivs av ett flertal organisationer och som även stöds av regeringen. Syftet är att enas kring ett måldatum då rökningen ska vara starkt reducerad och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem.

– 2025 har satts som måldatum och det är ett ambitiöst mål, men det viktiga är att ha något att sikta mot. Nu krävs organiserat arbete och politisk styrning, säger Ove Andersson.

Han tror att svensk sjukvård har ett välfungerande system för tobaksavvänjning, och upplever att medvetenheten och kunskapen har ökat under de senaste åren.

– Jag tror att läkare på vårdcentraler är duktiga på att fråga om tobaksanvändning och uppmärksamma patienter på skadliga vanor.

Att det endast finns några enstaka läkare i Sverige som arbetar med tobaksprevention ser han inte som något problem.

– Tobaksavvänjningsstöd är ingen prioriterad uppgift för läkare, det finns annan vårdpersonal som är mer lämpad att sköta just den biten, säger Ove Andersson.

Tobaksfria veckan

På 70-talet instiftades dåvarande »Rökfria veckan« av intresseorganisationen Visir (Vi som inte röker). Sedan dess uppmärksammas »Tobaksfria veckan« varje år vecka 47 på olika sätt runt om i landet.