Helena Dreber, allmänläkare och doktorand, är en av initiativtagarna till fetmauppropet. Foto: Privat.

Initiativtagare är allmänläkaren och doktoranden Helena Dreber, ST-läkaren och doktoranden Anna Gunnerbeck, docenten och fetmaforskaren Erik Hemmingsson och allmänläkaren och med dr Lars Jerdén. »Vi lever i ett samhälle som ständigt uppmuntrar till matintag och stillasittande«, skriver de angående bakgrunden till uppropet. 

De vill se politiska beslut som vågar gå emot kommersiella intressen och står upp för människors hälsa. För att fetman ska minska räcker det inte med vilja och motivation hos individen – enligt läkarna och forskarna krävs även förändringar på samhällsnivå.

– Det viktigaste är att komma bort från att skuldbelägga individerna. I dag ses fetma enbart som ett individuellt problem – inte som en samhällssjuka. De som har fetma får liksom simma motströms. Det är svårt för dem att göra de aktiva val som krävs för att gå ned i vikt, säger Helena Dreber.

Mer än halva befolkningen har övervikt eller fetma. Andelen med fetma ökar. I dag har 15 procent fetma och ungefär 50 procent av männen och 40 procent av kvinnorna övervikt. Socioekonomiska aspekter har stor betydelse.

– Fetma är ett av de största folkhälsoproblemen – ändå görs väldigt lite. Vi tycker att politikerna lämnar över alldeles för mycket ansvar till sjukvården, när det egentligen behövs kraftiga samhällsomvandlingar, säger Helena Dreber och fortsätter:

– Den socioekonomiska gradienten i fetma är extremt tydlig, med nästan dubbelt så mycket fetma bland de med lägre utbildningsnivå jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. Att satsa på fetmaprevention och behandling är därför ett måste om regeringen menar allvar med att sluta hälsoklyftorna inom en generation. 

Initiativtagarna bakom uppropet har enats om fem evidensbaserade åtgärder som skulle kunna ge effekt:

  1. Inför en särskild skatt på läsk som ett första steg mot en mer omfattande sockerskatt, där inkomsterna kan finansiera hälsofrämjande insatser. Begränsa möjligheterna att marknadsföra dålig skräpmat.
  2. Öka preventionen inom hälso- och sjukvården. Följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer för att åtgärda inaktivitet och ohälsosamma matvanor är låg i dag.
  3. Bygg bort fysisk inaktivitet. Se till att alla svenskar har goda möjligheter till daglig motion.  Här krävs en förbättrad infrastruktur som främjar rörelse, bland annat i parker, på skolgårdar och i form av cykelbanor. 
  4. Se till att förskolor och skolor serverar näringsriktig mat och att alla barn har möjlighet och uppmuntras till minst en halvtimmes daglig fysisk aktivitet i skolan.
  5. Skuld- och skambelägg inte personer med fetma – de behöver förståelse och stöd. Därför måste hälso- och sjukvården och skolan arbeta aktivt för att stävja diskriminering av personer med fetma.

Uppropet startade den 27 december. Många fetmaforskare och fetmakliniker har skrivit under det. Nu vill initiativtagarna sprida det till bredare läkargrupper och till allmänheten. I ett senare skede planerar initiativtagarna att uppvakta sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

Här hittar du uppropet och här hittar du mer information om bakgrunden.