När undersökningen genomfördes för första gången 2004 ägnade läkarna i genomsnitt 8,5 dagar åt extern fortbildning. Sedan dess har det varit en nedåtgående trend. Den senaste enkäten, som presenteras i dag, visar att den genomsnittliga tiden som lades på extern fortbildning 2015 var 6 dagar – långt ifrån Läkarförbundets mål om 10 dagar per år. En av tio specialistläkare uppgav att de inte ägnat sig åt någon extern fortbildning alls under 2015.

– Det är en skrämmande utveckling att den externa fortbildningen minskar ytterligare. Risken är då att läkare fortsätter att använda sig av äldre metoder, vilket försämrar kvaliteten i vården, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation (UFO).

Antalet dagar för extern fortbildning varierar dessutom stort mellan olika landsting, från 4 dagar i Västernorrland till 7,7 dagar i Gävleborg. Även detta är mycket alarmerande eftersom det innebär att vi kommer allt längre ifrån en jämlik vård i Sverige, påpekar Sofia Rydgren Stale.

– Risken är att skillnaderna fortsätter att öka genom att resurssvaga enheter hamnar i en nedåtgående spiral. När de har svårt att skicka iväg läkare på fortbildning försämras arbetsmiljön och trivseln och det blir svårare att rekrytera ny personal.

Internutbildning och egen fortbildning ligger kvar på samma nivåer som vid förra undersökningen 2012, totalt tre timmar per vecka. Läkarförbundets mål är fyra timmar.

– En av fyra uppger dock att de haft 15 minuter eller mindre internutbildning i veckan, säger Sofia Rydgren Stale.

Fortbildningsenkäten från 2012 visade en uppåtgående trend för individuella fortbildningsplaner, men den senaste enkäten är dystrare. Endast 32 procent av läkarna svarade att de har en plan för fortbildning, jämfört med 43 procent 2012. 17 procent angav att det finns rutiner för uppföljning av fortbildning och fortbildningsplaner. Läkarförbundet har tidigare visat att individuella fortbildningsplaner och uppföljning av dessa leder till mer fortbildning.

I Socialstyrelsens utvärderingar av nationella riktlinjer framkommer brister i följsamheten till riktlinjerna och att vården skiljer sig mycket åt mellan olika landsting. Fortbildningsenkäten visar att färre än hälften av specialistläkarna har deltagit i någon fortbildning om nya kunskapsstöd eller riktlinjer för nya behandlingsmetoder.

På vårdcentraler är siffran 65 procent, jämfört med 35 procent på universitetssjukhus. Stora skillnader ses också mellan olika landsting.

Framkommer det något positivt i enkäten?

– Det mesta är tyvärr dystert men en positiv sak är att de allra flesta, 83 procent, svarar att det finns en kultur på deras arbetsplats som uppmuntrar lärande. Problemet verkar vara att det saknas strukturer och rutiner, säger Sofia Rydgren Stale.

»Vad man rekommenderar och uppmuntrar skiljer sig avsevärt från vad man får möjlighet till att göra när produktivitet går före allt annat«, kommenterar en läkare som besvarat enkäten.

Läkarförbundet har länge drivit frågan om en nationell reglering i form av en föreskrift från Socialstyrelsen som säkerställer att läkare får den fortbildning de behöver.

– Regeringen anser inte att någon sådan behövs, och där är vi oense. Med tanke på att läkarnas fortbildning minskar från redan låga nivåer ser vi att dagens lagstiftning inte är tillräcklig.

Fortbildningsenkäten

Enkäten skickades slumpmässigt ut till var sjunde yrkesverksam medlem från Sjukhusläkarna, Distriktsläkarföreningen, Chefsföreningen och, nytt för i år, Privatläkarna. 1 470 svar kom in, vilket ger en svarsfrekvens på 49 procent.