De nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom fokuserar på förebyggande insatser, tidig upptäckt, effektiva behandlingar och förbättrad kontinuitet inom vården. Socialstyrelsen lyfter också behovet av att uppmärksamma och utreda eventuell samtidig kroppslig sjukdom.

Förutom antidepressiva läkemedel lyfts kognitiv beteendeterapi (KBT) fram som lämplig behandling vid de flesta former av lindrig till medelsvår depression och ångest. Även mindfulnessbaserad kognitiv terapi finns med som en rekommendation, bland annat för att förebygga återfall av depression.

En ökning av KBT-behandlingar leder i ett kortare perspektiv till ökade kostnader, framför allt inom primärvården som behöver mer kompetens och ökade resurser för att kunna följa rekommendationerna. Tidig upptäckt och effektiv behandling inom primärvården väntas samtidigt minska behoven av slutenvård. Sammantaget beräknas de ekonomiska konsekvenserna främst innebära en omfördelning av resurser. Socialstyrelsen räknar med att de ökade kostnaderna på sikt kommer att plana ut och att de nya rekommendationerna kommer att bidra till minskad sjukskrivning.

En nyhet i riktlinjerna är rekommendationen om repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), som får prioritet 4 vid behandling av vuxna med medelsvår till svår egentlig depression. I dag är det ett 50-tal personer per år som behandlas med rTMS, men Socialstyrelsen menar att det kunde vara betydligt fler. Det kräver att fler kliniker satsar på tekniken eller att fler remitteras till de kliniker som i dag genomför rTMS, vilket i sin tur kräver ökade resurser främst i form av sjukskötersketid.

I första hand ska vuxna patienter med svår egentlig depression erbjudas behandling med antidepressiva läkemedel eller elektrokonvulsiv behandling (ECT).

Enligt de nya rekommendationerna bör patienter med depression eller ångestsyndrom inte behandlas med vare sig ljusterapi eller bensodiazepiner.

Det är en remissversion av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom som publiceras i dag och därmed ersätter den gamla versionen från 2010. Synpunkter kommer att tas emot fram till den 31 mars och en slutversion av riktlinjerna publiceras hösten 2017.

Arbetet med de nya riktlinjerna har skett i samverkan med Läkemedelsverket, som också publicerar behandlingsrekommendationer för depression och ångestsyndrom i dag.

Remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom finns att ladda ner här

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation finns att ladda ner här

Repetitiv transkraniell magnetstimulering

rTMS innebär att en elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob. Till skillnad från ECT är patienten vaken under behandlingen, som tar ungefär en timme och vanligen utförs dagligen under sammanlagt 20 tillfällen. rTMS har mestadels milda biverkningar, men kan i mycket sällsynta fall framkalla epileptiska krampanfall. Åtgärden ger troligen sämre effekt än ECT men har lindrigare biverkningar. (Källa: Socialstyrelsen)