Att Sveriges befolkning blir allt äldre påverkar hela sjukvården, också oftalmologin. När resurserna ska räcka till allt fler får det konsekvenser för prioriteringarna – ett exempel är Region Halland som 2015 meddelade att man slutar med screening för glaukomhereditet.

Samtidigt visar en undersökning från Synskadades riksförbund att mer än var fjärde patient som söker vård hos en ögonläkare inte får ett första besök inom ramen för vårdgarantin.

Situationen fick Johan Semby, överläkare vid ögonkliniken på Hallands sjukhus Halmstad, att tänka i nya banor. Som ansvarig för frågor som rör glaukom i Region Halland insåg han att man måste bli bättre på att engagera aktörer utanför landstinget.

– Vi ville skapa en ökad grundförståelse för våra behov hos andra aktörer som tar hand om landstingets ögonpatienter, både privata ögonkliniker och optiker, säger Johan Semby, som bjöd in båda dessa grupper till glaukomsatsningen »Projekt Halland Zebra« i september 2015.

Målet för projektet formulerades som »att skapa ett gott samarbetsklimat mellan offentliga och privata aktörer i Halland, till glädje för halländska ögon«. En grundprincip för satsningen är att sjukvården ska samarbeta med högutbildade optiker där dessa har kunskap och utrustning för att utföra basala undersökningar av ögontryck och synfält.

– Glaukom är en av de vanligaste orsakerna till synhandikapp. Ungefär hälften av fallen är oupptäckta, och patienten märker ofta ingenting innan hälften av synfältet är borta, säger Johan Semby.

En värdering hos optiker inte bara av synen, utan även av ögontrycket, hjälper redan i dag till att upptäcka glaukom. Ännu bättre skulle det bli om fler optiker kunde erbjuda en synfältsundersökning vid den regelbundna synundersökningen, speciellt för personer över 50 år. Detta skulle hjälpa till att upptäcka glaukom betydligt tidigare, menar Johan Semby, speciellt bland de många glaukomskadade som har ett normalt ögontryck.

De som har en konstaterad glaukomhereditet bör erbjudas regelbunden uppföljning med synfältsundersökning och tryckmätning hos optiker eller privat ögonmottagning.

Lars Steen, ordförande i Glaukomförbundet samt specialist i internmedicin, välkomnar de här tankegångarna hos sjukvården:

– Jag tycker det är bra att optikerna är aktiva inom det här området och jobbar i team med sjukhusen – tillsammans löser de patientens problem.

– Multiprofessionellt samarbete är ju det moderna arbetssättet som växer fram inom sjukvården i takt med att allt blir mer och mer komplext och vi får nya avancerade maskiner. Kunskaper omsätts väldigt snabbt inom det biologiska området, och alla kan inte vara specialister på allting, säger han.

Sedan den 1 september 2016 finns också nya föreskrifter från Socialstyrelsen gällande kompetenskraven för optiker vid rekvisition och hantering av läkemedel. Optiker som genomgått en viss utbildning, motsvarande cirka 30 högskolepoäng, har rätt att använda vissa läkemedel vid undersökning. Förutom anestetika, som kan underlätta vid tillpassningen av hårda kontaktlinser, rör det sig om mydriatika för dilatering av pupillen samt cykloplegika för att skilja mellan verklig närsynthet och ackommodationskramp.

– Med diagnostiska droppar öppnas fler möjligheter vid ögonundersökning, inte bara centralt på ögats bakre medier utan hela ytan ut i kant – något som gör att vi lättare kan fånga upp det som ska remitteras vidare till läkare, förklarar Paul Folkesson på Optikerförbundet.

– När vi nu kan beskriva våra fynd utförligare blir det lättare för sjukvården att prioritera inkomna remisser. Därmed frigörs tid för de mest akuta fallen så att de snabbare kan expedieras av landstingens ögonsjukvård, fortsätter han.

Att kunna droppa mydriatrika kommer även att möjliggöra en betydligt bättre glaukomvärdering redan vid optikerbesöket, med färre synskadade som följd, menar Johan Semby:

– Delvis kan trångvinkelglaukom upptäckas genom att mäta trycket före och efter dilatation. Sedan kan optiker tränas i att leta efter exfoliationer på linsens yta, vilket skulle göra att man kan höja gränsen för remiss in till sjukhusen från 21–24 mm Hg (olika landsting har olika gräns) till 26 mm Hg i ögontryck.

Risken för att utveckla glaukom är ganska snarlik mellan 21–26 mm, men 50 gånger högre om det dessutom finns exfoliationer, påpekar Johan Semby.

– Detta skulle ge en ordentlig minskning av sjukhusutredningar av personer som har en låg risk, och frigöra viktiga sjukhusresurser för dem som redan har skador.

Läs också:

Åtta optiker på Sahlgrenska: »Fler och fler ögonkliniker anställer optiker«