Sedan de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder togs fram 2011 har Socialstyrelsen regelbundet följt landstingens arbete med implementeringen.
I en ny rapport som bygger på enkätsvar från landstingen gällande primärvårdens patienter ser Socialstyrelsen en positiv utveckling: andelen patienter som fått stöd för att ändra ohälsosamma levnadsvanor har ökat och arbetet med detta blivit mer etablerat.
– Det går stegvis framåt. Sjukvården blir bättre och bättre på att följa våra rekommendationer kring åtgärder, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen.
Är det ett resultat man kan vara nöjd över?
– Jag tror att man måste se att detta är ett långsiktigt arbete som man behöver hålla i. Det är viktigt att man jobbar med fokus på patienternas hälsa och tänker in levnadsvanor när man tar hand om olika patientgrupper. Levnadsvanornas betydelse har vi med i våra andra riktlinjer, exempelvis för diabetes och astma och KOL. Jag tror att alla landsting skulle ha nytta av att arbeta mer systematiskt med det.
Men även om det går framåt och en större andel av patienterna fått stöd för att exempelvis bli mer fysiskt aktiva och få bättre matvanor, är det fortfarande mindre vanligt med samtal om alkoholvanor med patienter med riskbruk. Åtgärder till personer som röker har enligt rapporten minskat något mellan 2014 och 2015. Dessutom finns det stora skillnader mellan olika landsting, vilket enligt Iréne Nilsson Carlsson kan ha flera förklaringar.
– Jag tror att det beror på hur länge man har arbetat med levnadsvanor, och hur man har jobbat med att systematisera och dokumentera det. Det kan också finnas en rapporteringsskillnad mellan landstingen. Sedan kan det nog skilja i ambitionsnivå också.
Vad är den viktigaste åtgärden för att detta ska fungera ännu bättre i framtiden?
– Jag tror att det viktigaste är att få till rutinen så att det här blir en del av det normala omhändertaget av olika patientgrupper. Att man kombinerar läkemedelsbehandling med att ge stöd till bättre levnadsvanor som en naturlig del i vården, och att man då använder de metoder vi rekommenderar. Det räcker inte att tala om för patienten att det inte är bra för din hälsa att röka, utan det är viktigt att man får möjlighet att ingå i en rökavvänjning och träffa någon som är utbildad i det. Då vet vi att många fler lyckas sluta röka.
I rapporten skriver Socialstyrelsen också att det pågår ett arbete med att uppdatera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. En remissversion planeras till oktober 2017.
Ta del av Socialstyrelsens rapport här.
