Efter att regeringens förhandlingar med oppositionen havererat stod det i slutet av november klart att Sverige inte får några nya storregioner.

– För Värmlands del känns det som en lättnad att slippa gå in i Västra Götalandsregionen. Vårdens behov och problem, exempelvis bemanning och finansiering, hade en alldeles för undanskymd plats i regionbildningsprocessen, tycker Marina Tuutma, ordförande i Värmlands läkarförening.

Västra Götalandsregionen bildades 1999 av Bohuslandstinget, Landstinget Skaraborg, Landstinget i Älvsborg och delar av verksamheten i Göteborgs stad samt länsstyrelserna i regionen. Synen på utvecklingen under de 18 år som gått sedan dess skiljer sig åt mellan fack och arbetsgivare.

Enligt Lars Olén från Skaraborgs läkarförening ledde regionbildningen till sämre löneutveckling och minskat fackligt inflytande.

– Det är slående hur medlemmarna i samtliga fyra läkarföreningar inom regionen halkat efter lönemässigt under den här perioden. Från en mittenplacering till det absoluta bottenskiktet.

Är det storregionens fel?

– Utan en större region hade det i alla fall inte varit möjligt. Men sedan är det också upp till arbetsgivaren vilken strategi man väljer. Nu har man valt att hålla nere lönerna och verkar vilja betala priset att det leder till ökat hyrläkarberoende, säger Lars Olén.

Han menar att lönetappet främst beror på en tydligare styrning av arbetsgivaren inför revisionsförhandlingar och när ingångslöner ska sättas.

– Regionen har blivit så stor att det förändrat styrkeförhållandena mellan arbetsgivare och fack. Många läkare saknar praktiska möjligheter att pendla till en annan arbetsgivare.

Fram till i våras var Lars Olén ordförande i samarbetsorganet Läkarföreningar i Väst. Han är överläkare vid öronkliniken på Skaraborgs sjukhus i Skövde och det är framför allt Skaraborg som märkt av förändringar i sjukhusstrukturen sedan regionen bildades.

– Tittar man på Lidköping så har man där tappat förlossningen, nattjouren på kirurgen och vården av inneliggande barn. Samtidigt har Lidköping blivit ett regioncentrum för höft- och knäplastik. Regionbildningen har säkert skyndat på den processen, men utifrån medicinska argument tror jag att en hel del skulle ha genomförts ändå.

Regionens egna utvärderingar av den nya organisationen är att den stärkt demokratin genom att omfatta hela kedjan från primärvård till högspecialiserad vård, samt att vården blivit mer jämlik genom satsningen på flera kunskaps- och kompetenscentra.

Västra Götaland har gått längre inom nivåstrukturering än andra vårdgivare.

– All cancervård omfattas av nivåstrukturering och det har höjt kvaliteten i vården. Det hade inte varit möjligt utan att knyta förändringarna till budgetarbete och investeringsplaner, säger Peter Lönnroth, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandregionen.

I norr var motståndet mot en storregion starkast i Jämtland. Länets läkarförening var den enda lokalavdelningen inom Sveriges läkarförbund som yttrade sig direkt till Finansdepartementet över förslaget till regionindelning – med i huvudsak kritiska synpunkter.

– Tyvärr missköttes hela processen. Det kändes faktiskt provocerande att komma med en utredning på runt 350 sidor och bara skumma igenom sjukvården i Norrland på fem sidor, säger Sara Sehlstedt, överläkare på röntgenavdelningen vid Östersunds sjukhus och ordförande i Jämtlands läns läkarförening.

– Visst finns det stordriftsfördelar med en regionalisering, men också stordriftsnackdelar. Men framför allt tog man inte itu med de stora frågorna som vi brottas med i dag: finansieringen, bemanningsproblemen, nivåstruktureringen och primärvårdens underdimensionering.

Läkarföreningen saknar bland annat de synpunkter som framkom i Stiernstedtutredningen om hur sjukvården ska bli mer effektiv.

– Vi skulle hellre vilja diskutera utifrån frågeställningen: På vilket sätt ska sjukvården i Sverige bäst finansieras, organiseras och styras i framtiden? Börja diskussionen där, och ta den geografiska diskussionen senare. Och titta gärna på våra grannländer. Vilka lärdomar finns att hämta i exempelvis Norge och Danmark?

Region Jämtland har nu inlett ett arbete för att skapa ett närmare samarbete med norsk sjukvård.

– På den punkten är vi överens med arbetsgivaren. St Olof i Trondheim är vårt närmaste universitetssjukhus, och vi ser fördelar om vi kan stärka samarbetet inom bland annat kompetensutveckling och på sikt även akutsjukvård, säger Sara Sehlstedt.

Regionindelningsförslaget

  • Den statliga indelningskommittén föreslog bildandet av tre nya regioner: Norrland (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland), Svealand (Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Örebro, Västmanland, Södermanland) och Västra Götaland (nuvarande område plus Värmland). Hur övriga landsting skulle organiseras lämnades osagt.
  • Efter omfattande protester klargjordes att Jämtland inte skulle komma att ingå i en Norrlandsregion. Kort därefter begravdes hela förslaget om en storregion i norr.
  • Sista försöket innebar att ändå gå vidare med en Svealandsregion samt en utvidgad Västra Götalandsregion. Den 24 november föll även detta.