Fortsatt kraftig ökning av multiresistenta bakterier i Sverige

2016 rapporterades 10 689 infektioner med bakterier som bildar ESBL (Extended-Spectrum Betalaktamases) och 4 433 infektioner med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Det kan jämföras med 9 583 ESBL-bakterieinfektioner och 3 881 MRSA-infektioner året innan. Antalet rapporterade fall har mer än fördubblats under de senaste 5–6 åren.

– Det sker en snabb ökning, men ökningen sker från relativt låga nivåer i Sverige jämfört med resten av världen. Det är dock en oroväckande utveckling och vi ser inga tendenser till en vändande trend, säger Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten.

Fortsatt ökning av ESBL-CARBA 

Blekinge hade flest multiresistenta bakterier per hundra tusen invånare förra året, 123 fall av MRSA och 185 fall av ESBL-bakterier jämfört med snittet på 45 respektive 109 för alla landsting. En kraftig ökning skedde från år 2015.

– Vi tror att det kan vara fortsättningen av en topp som vi såg i hela landet i slutet av 2015. Det kan eventuellt bero på att man tagit prover på ett stort antal nyanlända från länder där antibiotikaresistens är mer utbrett och att det är det som nu ger utslag i statistiken, säger Malin Grape.

En oroande utveckling är att antalet infektioner med ESBL-CARBA-bakterier, som kan bryta ner karbapenemer, ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren. 2016 rapporterades totalt 127 fall, jämfört med 115 året innan och 47 fall 2014.

– Det är en allvarlig typ av resistens där ingen modern antibiotika fungerar. Äldre antibiotika kan ibland fungera men behandlingstiden kan bli lång och biverkningarna fler.

Överförskrivning i vissa landsting

Folkhälsomyndigheten har också statistik över antibiotikaförsäljningen i olika landsting och kan konstatera att de regionala skillnaderna är stora. Störst är försäljningen i Stockholm, och minst i Västerbotten.

– Det kan skilja så mycket som 100 recept per 1 000 invånare från ett landsting till ett annat, vilket visar att det på vissa håll fortfarande finns en överförskrivning av antibiotika. Övre luftvägsinfektioner verkar vara en vanlig indikation, men vi har ännu ingen nationell statistik över hur förskrivningen är kopplad till specifika diagnoser, säger Malin Grape.

Att minska förskrivningen av antibiotika är en viktig del i arbetet för att bekämpa antibiotikaresistensen. Bland annat arbetar nätverket Strama aktivt med detta på uppdrag av landstingen.

Antibiotikaresistens är ett problem som måste bekämpas globalt eftersom Sverige har ett ständigt utbyte med omvärlden, påpekar Malin Grape. Det är också en global fråga att få till nya affärsmodeller för att öka läkemedelsföretagens incitament att utveckla nya antibiotika. Nya verkningsmekanismer verkar vara svåra att hitta och det finns inte många lovande substanser under utveckling, enligt Malin Grape.

– Det ser ganska mörkt ut tyvärr, jag är absolut oroad. Varianter av redan existerande antibiotika är på gång men mot dessa kan vi tyvärr förvänta oss en snabb resistensutveckling.

Läs också:

Miljarder i merkostnader för resistenta bakterier

Ökad provtagning tros ligga bakom ökning av resistenta bakterier