Att satsa på förstärkta polisresurser för att komma tillrätta med skjutningar och kriminalitet i utsatta områden i storstäderna är inte fel, men det krävs också långsiktiga sociala och medicinska insatser. Det skriver läkaren Jan Halldin i en artikel på DN Debatt.
När socialläkarmottagningarna avvecklades på 1980-talet var det meningen att primärvården skulle ta över ansvaret för socialläkarnas tidigare verksamheter. I praktiken har det inte skett, skriver Jan Halldin som själv varit just socialläkare i 15 år.
Enligt honom finns det flera skäl till att inrätta socialmedicinska team i utsatta områden.
Bland annat handlar det om, skriver han, att få till ett sjukvårdsutbud och hälsofrämjande insatser som når utsatta invånare med dålig ekonomi och hälsa som annars ofta avstår från att söka sjukvård.
Dessutom behöver man utveckla både klinisk forskning och utbildningsverksamhet för att öka kunskapen om hälsan i dessa områden.
Andra poänger med socialläkarteam som Jan Halldin lyfter fram är den nära samverkan med till exempel socialtjänsten. Genom hembesök tillsammans med socialtjänsten ges en läkare möjlighet att göra en mer allsidig bedömning av det socialmedicinska behovet, anser han.
När det gäller personalsammansättningen föreslår Jan Halldin team som förutom socialläkare innehåller sjuksköterskor, psykologer, socialsekreterare och läkarsekreterare.
Dessutom tror Jan Halldin att det behövs en fältgrupp i det socialmedicinska teamet, främst i de områden som har hög kriminalitet.
Ta del av hela debattartikeln här.
Läs också:
Årets artiklar 2016 korade – Jan Halldin prisad för debattinlägg
