Utredningen, »Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet«, hade i uppdrag att identifiera hinder och möjligheter för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörsklimatet i Sverige, samt komma med förslag på förbättringar. Betänkandet kom i oktober 2016.

Enligt utredningen är valfrihet i vården och offentligt finansierad vård nödvändigt för högre produktivitet och möjlighet till innovation, vilket Läkarförbundet håller med om. »Förbundet ser entreprenörskap som en absolut förutsättning för utveckling, innovation, samt högre effektivitet i hälso- och sjukvården, både i privat som offentlig regi«, skriver förbundet i sitt remissvar.

Forsknings- och innovationspolitik är avgörande för att skapa produktivitetstillväxt, enligt utredningen, och ett sätt att stärka konkurrenskraften är att vässa kvaliteten på universitetens och högskolornas forsknings- och utbildningsinsatser. Men Läkarförbundet avstyrker alltså i sitt remissvar förslaget att höja andelen basanslag till lärosätena som fördelas i konkurrens efter prestation från 20 till 50 procent. Förbundet befarar att den föreslagna modellen, förutom att styra mot kortsiktiga strategier även skulle få effekter på hur universiteten internt fördelar resurserna. Lärosätena »bör även framöver få fördela sina basanslag utifrån självständiga bedömningar av kvalitet och nytta«, skriver förbundet.

Läkarförbundet befarar också att utredningens förslag skulle kunna innebära att det blir två delvis överlappande nationella utvärderingssystem av den medicinska forskningens kvalitet. Detta eftersom även det senaste ALF-avtalet stipulerar en kvalitetsbaserad fördelning av resurserna. Här tar Läkarförbundet upp frågan om hur stor andel av forskarnas tid som det är rimligt att använda till att ansöka om forskningsmedel och att delta i utvärderingar för att bedöma forskningens kvalitet.

För att utveckla forskning och kunskapsöverföring föreslår utredningen att det så kallade lärarundantaget behålls som generell princip, men att lärosätena ges möjlighet att inskränka det och själva besluta sin policy när det gäller intellektuella äganderättigheter. Vanligtvis är det arbetsgivaren som får rättigheterna till uppfinningar och annat som anställda tar fram. Lärarundantaget innebär att universitetslärare och forskare behåller upphovsrätten till sina verk, till exempel föreläsningar, läromedel, artiklar och forskningsresultat. De har även rätt att själva söka patent på sina uppfinningar. 

Förslaget att öppna för att inskränka lärarundantaget får tummen ner av Läkarförbundet. Det skulle riskera att skada både forskningens kvalitet och nyrekrytering genom att incitamenten att forska skulle minska. »Inget av de underlag som presenteras i utredningen styrker att en öppning av lärarundantaget skulle ha någon som helst positiv effekt på forskningskvalitet eller kommersialisering av forskningsresultat, varför förslaget framstår som ogrundat«, skriver Läkarförbundet.

Förslaget att ändra bedömningsgrunderna i högskoleförordningen, så att relevant erfarenhet inom forskning och innovation i andra sektorer ges större betydelse när professorer och lektorer anställs och lönesätts, är däremot bra, anser Läkarförbundet. Förbundet tar också upp att det behövs fler kombinationstjänster som gör det möjligt att samtidigt arbeta både i akademin och i offentlig sektor eller näringsliv.

Den snabba utvecklingen när det gäller kommunikation och digitalisering är en faktor som enligt utredningen har störst möjlighet att påverka och hantera de stora samhällsutmaningar som väntar. Läkare online, e-recept, gemensamma databaser och journalsystem är exempel på hur digitaliseringen har påverkat hälso- och sjukvården.

Läkarförbundet ser positivt på digitala lösningar under förutsättning att professionen involveras i utveckling och införande av nya system. Detta för att säkerställa att de blir användarvänliga och uppfyller slutanvändarnas behov, samt att utveckling och införande görs på ett patientsäkert sätt.

Utredningen föreslår också att livskraftiga företag ska kunna räddas genom olika möjligheter till företagsrekonstruktion. För att förenkla för mindre och medelstora företag att delta i offentlig upphandling föreslår utredningen att i större utsträckning upphandla funktion i stället för färdiga detaljspecificerade lösningar. Båda förslagen uppskattas av Läkarförbundet.

Läs mer:

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet, SOU 2016:72