Kjell Asplunds utredning »Fallet Macchiarini« presenterades för sex månader sedan. Utredningen pekade ut flera brister vid Karolinska universitetssjukhuset när kirurgen Paolo Macchiarini opererade in syntetiska luftstrupar på tre patienter.

Mot bakgrund av Kjell Asplunds förbättringsförslag och rekommendationer startades ett arbete med att se över sjukhusets riktlinjer. I fredags anordnade sjukhuset ett seminarium där de nya riktlinjerna för användning av obeprövade metoder presenterades.

Vad har varit den största utmaningen med att ta fram riktlinjerna?

– För mig personligen har det varit begränsad tid. Jag skulle egentligen vilja ägna mycket mer tid åt detta. Det löste jag på så vis att jag tog hjälp av andra som kunde avsätta viss tid och också bidrog med viktig kompetens, säger Nina Nelson Follin, chefläkare och kvalitets- och patientsäkerhetsdirektör vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Annars tycker jag att den största utmaningen har varit, och den kvarstår ju i viss mån, att göra verksamheten delaktig. Jag vet hur det är. Man tycker: »Det här verkar bra«, men sedan tänker man inte riktigt på vad det innebär när man implementerar det. Jag förväntar mig att det kommer att komma ytterligare en våg av synpunkter när det här blir mer verkligt. 

Hon har lett arbetet med de nya riktlinjerna, som bland annat innehåller tydligare definitioner av flera olika begrepp och termer. Dessutom ska det bli tydligare vilka steg man ska följa, vem som ska vara involverad i olika beslut och hur dokumentationen ska skötas.

Tanken är dels att underlätta för Karolinska universitetssjukhusets medarbetare vid svåra beslut, dels ska riktlinjerna ge patienter och närstående en bättre förståelse för personalens befogenheter.

Var det något som överraskade dig när ni började arbeta med det här?

– Egentligen tycker jag att det som är ett kvarstående problem – och som tar mycket längre tid än att etablera riktlinjer – är att arbeta med kulturen och etiken på alla nivåer. Det är en större utmaning än jag riktigt hade inblick i när jag började.

Hur arbetar ni med kulturen då?

– Det måste man ju göra på många olika sätt. Man kan ha fantastiskt välformulerade och relevanta riktlinjer, men är det en dålig kultur finns det risk att man inte tar hänsyn till dem. Att tydliggöra riktlinjer, använda rätt terminologi – där »vitalindikation« är helt fel – och att ha bra rutiner är en bra bas och trygghet för kreativitet. Det möjliggör faktiskt kreativitet, men utan en bra kultur så kan man inte säkerställa efterlevnaden. Det är en större utmaning.

– Men jag vill ändå mena att bara det här att man tydliggör villkor och förhållanden, fäster dem på pränt och har rutiner, skjutsar kulturen i rätt riktning. De flesta vill göra rätt och känna sig trygga i det.

Vid seminariet presenterades också Karolinska universitetssjukhusets riktlinjer för multidisciplinära konferenser. Dessa konferenser pekades också ut som dåligt fungerande inför operationerna av Paolo Macchiarinis patienter.

Nina Nelson Follin vill dock understryka att de nya riktlinjerna ska vara ett levande dokument. Dessutom kommer det att komma ytterligare riktlinjer, bland annat gällande införande av metoder som är beprövade på andra sjukhus, men som är obeprövade för Karolinska universitetssjukhuset.

Hur Macchiarinisäkert är det nu?

– Det får framtiden utvisa skulle man kunna säga, men det är åtminstone mycket bättre. Sedan finns det inget system i världen som kan säkra upp att vi aldrig kommer att ha brottslingar. Det hindrar ju inte att man ska ha välfungerande lagar, förordningar och riktlinjer, men vi ska också ha system med sanktioner om man inte följer dem. Den delen av uppdraget kvarstår också hos oss. Att hitta bra praktiska sätt för hur vi ska implementera det här, och hur vi ska göra om eller när någon inte följer riktlinjer och förordningar.