Vi dricker mindre alkohol och röker mindre. Medellivslängden ökar och dödligheten minskar för flera vanliga sjukdomsgrupper som cancer, hjärt–kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Användningen av antibiotika har också minskat de senaste åren, vilket lett till att antibiotikaresistensen mattats av under 2015 och början av 2016. Och primärvården har blivit bättre på att arbeta med levnadsvanor och förebyggande arbete.

Men liksom tidigare undersökningar har visat, mår människor med högre utbildning och inkomst generellt bättre än de med lägre utbildning.

79 procent av befolkningen är nöjd med tillgången till svensk hälso- och sjukvård. Men de regionala skillnaderna är stora. Ett exempel som lyfts fram i rapporten är patientbetyget till landets kvinnokliniker. I Gävleborg uppger 94 procent av kvinnorna att de fått tillräckligt emotionellt stöd vid sina besök, i Norrbotten uppger bara 74 procent samma sak.

Lex Maria-anmälningarna och klagomålen på vården har ökat de senaste åren. Patientnämnderna, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har alla fått in fler klagomål. Många handlar om bristande tillgänglighet, dåligt bemötande och svårigheter att få kontakt med vården.

En annan negativ trend är att sjukskrivningarna fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor. Och då handlar det framför allt om psykiatriska diagnoser. Mer än hälften av kvinnorna i åldern 16–29 år uppger att de besväras av oro, ängslan och ångest. Här ser Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården – och då främst primärvården – inte räcker till.

– Möjligheten att ge psykologisk behandling har inte utvecklats i samma takt, särskilt inom primärvården ser vi att behoven är större än tillgången. Vår förhoppning är att Socialstyrelsens uppdaterade beslutsstöd med rekommendationer till sjukskrivande läkare leder till bättre återhämtning och snabbare återgång i arbete vid psykisk ohälsa, säger Sara Dahlin, utredare på Socialstyrelsens avdelning för utvärdering och analys i en kommentar.

En annan svårighet som Socialstyrelsen identifierar är att kunna möta vårdbehoven i och med den stora gruppen asylsökande och nyanlända, även om antalet asylsökande minskade kraftigt 2016 jämfört med föregående år. Behov av tolkar, genomförande av hälsoundersökningar och stöd för ensamkommande barn och unga pekas särskilt ut.

Läs mer:

Tillståndet och utveckligen inom hälso- och sjukvården – lägesrapport 2017