Sofia Rydgren Stale

Foto: Rickard L Eriksson

Andra halvåret 2015 utfärdades 754 läkarlegitimationer till personer med läkarexamen från andra EU-länder, och 803 halvåret efter det.

Socialstyrelsen pekar på att man under den första perioden med nya regler beviljat särskilda förordnanden för att ge möjligheter att arbeta som läkare under en övergångsfas medan arbetsgivarna ställer om sitt arbete.

Under 2016 beviljades fyra sådana förordnanden för yrkesutövare som inte uppfyllde språkkraven för legitimation.

– Vi kan se en nedgång av antalet utfärdade legitimationer, men man bör nog vänta med att dra slutsatser av statistiken. Förutom att det ställs krav på språkkunskaper är ansökan om legitimation numera avgiftsbelagd, säger Febe Westberg, jurist på Socialstyrelsen.

Våren 2018 kommer Socialstyrelsen att påbörja en utvärdering av de nya reglerna.

Nyligen träffades vårdgivare och representanter från Socialstyrelsen under en workshop. Febe Westberg tyckte inte att reaktionerna då var särskilt kritiska.

– Det fanns en del frågor, men över lag fick vi intrycket att språkkraven mer är någonting man jobbar för att förhålla sig till än är kritiska emot. Redan under remissomgången kunde vi också se att vårdgivarna i princip var eniga om att det finns fördelar med samma regler för all utländsk vårdpersonal.

En förhoppning från vissa vårdgivare är att det kan bli en differentiering av språkkraven, med lägre krav än C1 för vissa yrken eller specialiteter. Men det kan snarare bli tal om ännu hårdare regler.

– Vi såg ett värde i att generellt införa C1 som nivå när reglerna förändrades, men på sikt är det inte uteslutet med högre krav för vissa grupper om utvärderingen visar att det är befogat, säger Febe Westberg.

Som exempel nämner hon psykiatrer.

Sveriges läkarförbund tillhörde den majoritet av remissinstanserna som ställde sig bakom att likrikta språkkraven för alla utländska läkare.

– Vi stödjer principen att det är rimligt med språkkrav för att värna patientsäkerheten och att samma regler bör gälla om läkaren är utbildad inom eller utanför EU. Dock är det inte så att vi specifikt ställt oss bakom nivå C1 eftersom det är någonting som därefter har fastställts av Socialstyrelsen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation.

Är C1 en rimlig nivå?

– Det är väldigt svårt att svara på – för det krävs egentligen språkvetarkompetens. Jag vet ju att vårdgivarna varit kritiska och sagt att det kommer att leda till svårigheter. Men hittills kan jag inte se att det varit något stort problem. Förbundets medlemsrådgivning och internationella handläggning har inte fått några sådana signaler.

Sofia Rydgren Stale betonar att det är viktigt med en ordentlig utvärdering av de nya reglerna och säger att förbundet även uppmanat Socialstyrelsen att arbeta för en förstärkning av yrkesanpassade språkutbildningar.

– Det finns inte tillräckligt många bra utbildningar, och det är ett stort problem när så många utlandsutbildade läkare rekryteras.

Läs också:

Strängare språkkrav hotar rekrytering

Lika regler för alla utlandsutbildade läkare

En ändring i patientsäkerhetsförordningen gör att det sedan 15 april 2016 ställs krav på kunskaper i svenska – alternativt norska eller danska – för att bevilja legitimation för EU-utbildad personal. Reglerna blir därmed desamma som för personal med utbildning utanför EU.

Bestämmelsen har sin grund i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv som ger medlemsländerna rätt att utforma regler som ger patientsäkerheten en starkare ställning i relation till EU:s grundläggande idé om fri arbetskraftsrörlighet. Ett intyg från vårdgivaren, genomfört språkprov eller andra handlingar ska enligt Socialstyrelsen räcka som dokumentation för att visa att man lever upp till språkkraven.