Sören Berg, överläkare vid toraxkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, och adj universitetslektor vid Linköpings universitet, har hand om den kompletterande utbildningen för läkare med utländsk examen och introduktionskursen som startar i april. Foto: Inger Hallberg

Information om den nya utbildningen saknas ännu så länge på universitetets webbplats, delvis på grund av att utbildningen inte går att söka till. Det är arbetsförmedlingen som anvisar platser till utbildningen, som är en förberedelse för att klara det nya medicinska kunskapsprovet.

Tankarna på en introduktionsutbildning har funnits ända sedan planerna på att göra om kunskapsprovet blev kända för något år sedan, säger docent Sören Berg, kursledare för introduktionsutbildningen på universitetet.

– Det är helt naturligt att sätta upp en introduktionskurs, men däremot är det lite trögare med den byråkratiska processen att få till den. Det är lätt att få folk att ställa upp för enstaka insatser som föreläsningar, men det är ont om folk som har tid att ta på sig ett större ansvar att organisera en utbildning.

I slutet av introduktionsutbildningen ingår en två veckor lång klinisk praktik. Enligt Sören Berg är det svårt att få vården att ta emot eleverna.

– Det har blivit väldigt populärt att göra insatser för de här läkarna, det finns många små projekt i vartenda landsting, vilket innebär att det blir konkurrens om praktikplatserna. Inom vården är man också överbelastad och saknar tid att ta emot deltagarna, säger han.

Linköping är den andra orten som anordnar en särskild utbildning inför det medicinska kunskapsprovet. Vid Göteborgs universitet går en liknande utbildning nu för andra gången.

Det medicinska kunskapsprovet ersätter det tidigare TULE-provet, som mätte kunskap upp till examensnivå. Därefter krävdes AT-tjänstgöring för att få en svensk läkarlegitimation. Det nya provet, som är tänkt att vara ett snabbspår till svensk läkarlegitimaion, mäter kunskapen upp till legitimationsnivå. 

Det nya medicinska kunskapsprovet har hittills genomförts två gånger. Vid första provtillfället i oktober 2016 klarade 16 procent av deltagarna provet. Vid det andra provtillfället i januari i år var det något fler, 23 procent, som godkändes, vilket motsvarar de nivåer som godkändes vid TULE-provet på sitt första försök.

Socialstyrelsen och Umeå universitet, som konstruerar kunskapsprovet på uppdrag av Socialstyrelsen, har sedan dess förlängt provtiden för det teoretiska delprovet. De som underkändes vid något av de första två provtillfällena behöver inte räkna in dem i de max tre tillfällen som deltagarna har på sig för att klara provet. 

Läs tidigare artiklar:

Umeå universitet och Socialstyrelsen: Längre skrivtid och nya chanser i det nya kunskapsprovet för läkare

Fler klarade andra omgången av medicinska kunskapsprovet

Deras förslag: Så kan det medicinska kunskapsprovet göras om

Kunskapsprov vållar debatt

Kunskapsprovet – så går det till

Kunskapsprovet består av ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov.

Det teoretiska provet består av tre delprov – en klinisk/preklinisk del, en klinisk del med patientfall, och en del med en vetenskaplig artikel på engelska. Frågetypen är flervalsfrågor där man kryssar för det rätta svaret. 

För att bli godkänd krävs minst 60 procent rätta svar. Läkarna har tre försök att klara det teoretiska provet, men försöken måste göras inom 24 månader från första provtillfället. 

De som klarar sig går vidare till det praktiska provet, som man ska klara på max två försök. För att få svensk läkarlegitimation krävs också en kurs i författningskunskap, svenska på nivå C1 och klinisk praktik. Avsikten med det nya kunskapsprovet och genomförd praktisk tjänstgöring – vilket medför att den sökande inte längre behöver genomföra AT-tjänstgöring – är att möjliggöra en snabbare väg för att få legitimation.