När ebolautbrottet i Västafrika blev känt för världen ett par månader in på 2014 accelererade arbetet med att utveckla ett vaccin. Under året skördade viruset allt fler liv i Guinea, Liberia och Sierra Leone. EU-kommissionen beslutade då att satsa motsvarande två miljarder kronor på forskning kring ebola och vaccinkandidater.

– Vanligtvis är det utdragna processer över många år att utveckla och ta fram vacciner. Här användes ett alternativt tillvägagångssätt – allt lades på ett snabbspår. Det är enda gången det har skett, och det har gett resultat. Nu kan vaccinet förhoppningsvis licensieras 2017, säger Ali Harandi, som är docent vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin.

– Ebolautbrottet är en mycket sorglig erfarenhet. Samtidigt kunde forskarvärlden, myndigheter och sjukvårdsinstitutioner lära mycket. Kunskap har nu samlats och lärdomar dragits som kan användas i arbetet med att utveckla vacciner mot andra sjukdomar, fortsätter han.

I det akuta krisläget öppnades skattkistor. Makthavare insåg att sjukdomen inte bara påverkade de drabbade länderna, utan innebar ett globalt hälsohot som kunde få världsekonomin i gungning. Genom att stora forskningsresurser i Europa, Afrika och Nordamerika kunde samlas har kunskap om ebolavaccinets styrka, kvalitet och säkerhet kunnat kartläggas.

Världshälsoorganisationen WHO finansierade 2015 ett fas 3-test i Guinea av den mest lovande av tre vaccinkandidater, sedan ett fas 2-test visat på 100-procentigt skydd. I en så kallad ringvaccination av 12 000 guineaner vaccinerades 6 000. Ingen som fått vaccin smittades, medan 23 som inte fått vaccin insjuknade.

– Vaccinet kan ge fullt skydd. Det är sorgligt att det inte fanns framme före utbrottet. Men det var ändå en god nyhet för forskarvärlden, hälsoorganisationer, de drabbade länderna och resten av världen att det kom fram nu, konstaterar Ali Harandi.

Uppgiften för hans forskningsteam är att ta reda på varför vaccinet fungerar och vad som gör det så effektivt. Vilka processer sker i kroppen när vaccinet injiceras? Teamet utför djupanalys av antikroppssvaret hos vaccinerade individer samt söker biomarkörer för immunsvar.

– Vi söker svar på grundläggande frågor kring vaccinets verkningsmekanism. Om vi kan förstå exakt hur och varför vaccinet fungerar, så ser vi framför oss att det kan vara en hjälp vid utvecklingen av nya vacciner inom andra områden. Det finns ju en lång lista med sjukdomar som det ännu inte finns vaccin mot, säger Ali Harandi.

Som en jämförelse dog enligt WHO upp till 635 000 människor av malaria 2015, merparten i Afrika. I Sierra Leone är det den främsta dödsorsaken för barn under fem år. Det malariavaccin som godkändes 2015 ger under 50 procents skydd.

Teamet arbetar just nu med att analysera forskningsdata. De har kunnat identifiera metaboliter i blodprover från frivilligarbetare tidigt efter vaccination, som överensstämmer med det typiska antikroppssvaret som utvecklas månaderna efter vaccination.

– Resultatet ger ny kunskap om de tidiga biomarkörerna av vaccinet, vilket kan bidra till att bättre förstå hur det kan skydda människor från ebolainfektion, säger Ali Harandi. 

Läs också:

Sierra Leonoe efter ebolaepidemin

Ebolautbrottet – samlingssida med Läkartidningens artiklar

Ebolavaccinet rVSV-ZEBOV

I december 2016 godkändes vaccinkandidaten rVSV-ZEBOV efter utvärdering av en klinisk fas 3-studie. Förkortningen står för »recombinant, replication competent Vesicular stomatitis virus Zaire Ebola vaccine«. Det innehåller ett replikationskompetent, rekombinant virus (VSV) i familjen rabdovirus. Detta har modifierats genetiskt för att likna ett glykoprotein från Zaire-ebolaviruset.

Vaccinet ger upphov till bildande av neutraliserande antikroppar mot ebolavirus, och immunsystemet kan därmed neutralisera viruset. Biverkningarna är få och lindriga och infektionsskyddet 70–100 procent. De långsiktiga effekterna är okända.

Framtagandet av ett vaccin mot ebola inleddes i början av 2000-talet av den kanadensiska hälsovårdsmyndigheten, PHAC. I november 2014 tog tyska Merck över vaccinlicensen från amerikanska Newlink.

Den kliniska prövningen av vaccinet är avslutad, och nu väntar godkännande av EMA i Europa och/eller FDA i USA. Därefter ska vaccinet godkännas i varje enskilt land.

Klinisk prövning av andra vaccinkandidater har också initierats (se sammanfattning på WHO:s webbplats). rVSV-ZEBOV är det mest avancerade och har visat sig högeffektivt vid fas 3-prövning. De andra kandidaterna kunde inte testas under det senaste utbrottet.