Vivian Iliopoulou hann få sin legitimation i sista stund förra våren enligt de gamla reglerna och räknar med att börja en ST-tjänst till hösten.

– Jag hade nog lite tur tidsmässigt, men i praktiken gör det kanske inte så stor skillnad för jag måste ändå nå upp till de nya språkkraven innan jag börjar ST, säger Vivian Iliopoulou. 

Precis som kollegan Loukia Gamvrili har hon läst medicin vid Aristoteles-universitetet i grekiska Thessaloniki. De ingår i en grupp grekiska läkare som Region Norrbotten rekryterat, och för båda har familjeskäl vägt tungt i beslutet att genomföra den långa flytten tvärs över Europa.

Men medan det tidigare var synnerligen enkelt att få svensk legitimation med stöd av EU:s regler om fri rörlighet, har det sedan april förra året blivit krångligare.

Förut räckte det med att skicka in dokument till Socialstyrelsen, varpå den som uppfyllde kraven i många fall fick legitimation inom några veckor. Språkfärdigheter var ett ansvar för arbetsgivaren, och många vårdgivare använde sig av nivå B2 (den tredje högsta av sex nivåer på en europeisk språkskala).

En ändring av patientsäkerhetsförordningen utifrån nya EU-direktiv har dock inneburit att Socialstyrelsen kräver språkkunskaper på C1-nivå, den näst högsta nivån. För att reglerna ska bli lika för alla vill Region Norrbotten att de nya språkkraven ska tillämpas även för dem som redan fått svensk legitimation.

– Jag har fått lägga mer tid på språklektioner än det var tänkt och jobbar med två lärare: en som håller i grammatik och en som ansvarar för medicinsk terminologi. I nuläget görs bedömningen att min kunskapsnivå är någonstans mellan B2 och C1, säger Vivian Iliopoulou.

Parallellt med språkstudierna har hon ett underläkarvikariat på geriatriken vid Sunderby sjukhus. Hon är 25 år och var redan tidigt inställd på att flytta inom Europa tillsammans med sin sambo, som är maskiningenjör, efter att hon tagit examen i juli 2015.

– Att Sverige har ett så bra vårdsystem, och inte minst utbildningsmodellen för ST-läkare, vägde tungt, berättar hon.

I första hand är Vivian Iliopoulou intresserad av att göra ST inom neurologi eller internmedicin.

Loukia Gamvrili har under vintern påbörjat sin ST i allmänmedicin på Stadsvikens hälsocentral i Luleå. Hon fick svensk legitimation för några år sedan, men de nya språkkraven har gjort att hon fått lägga mycket tid under hösten på att läsa svenska.

– Först i grupp med andra, sedan övergick det i individuell undervisning. Det är betydligt bättre, säger Loukia Gamvrili. 

– Just att man får experthjälp i både vardags- och sjukvårdssvenska tror jag är viktigt. Det har inte känts som någon uppoffring att behöva plugga mer svenska. Att klara kommunikationen med patienterna är så viktigt, fortsätter hon.

Hon är 37 år och disputerade i Grekland efter sin läkarexamen 2005. Tillsammans med sin make, som är lärare i engelska, och deras son på snart två år har hon bosatt sig i Luleå.

– Ett avgörande skäl för flytten var att det är en bra miljö för barn att växa upp
i, säger hon.

När Sverige blev EU-medlem 1995 var tillskottet av EU-utbildade läkare inledningsvis blygsamt. 1995 utfärdades 150 legitimationer till gruppen, en siffra som har vuxit stadigt till drygt 1 000 per år. Läkarbristen i Sverige, EU:s utvidgning österut där villkoren för läkare är dåliga 

i många länder samt den ekonomiska krisen i delar av Sydeuropa är några faktorer som har bidragit till utvecklingen.

Flera vårdgivare som Läkartidningen varit i kontakt med är nu bekymrade över svårigheterna att rekrytera EU-läkare, inte minst då många upplever en otydlighet kring de nya reglerna.

I Gävleborg och Västerbotten kan EU-läkare som rekryterats arbeta som läkarassistenter i väntan på legitimation. I Dalarna startar landstinget under våren en intensivutbildning till C1-nivå för att försöka klara kraven.

– Vi kan se att de nya reglerna påverkar intresset för att söka arbete i Sverige negativt, då många upplever språkkraven som svåra, säger Ingmarie Westling Gustavsson, personalchef vid Landstinget Dalarna.

Landstinget i Värmland tror att en konsekvens av de nya reglerna kan bli att vårdgivarna får svårt att klara rekryteringen på egen hand, och i stället måste anlita rekryteringsföretag som kan bedriva svenskutbildning i läkarnas hemländer.

Jörgen Byh är HR-specialist vid Torsby sjukhus:

– Fram till nu har vi jobbat med utlandsrekrytering med egna resurser och tycker att vi klarat det med lägre kostnader och högre kvalitet än alternativen. Vi har lyckats väl, men varje rekrytering är samtidigt ett ganska stort projekt med en familj som måste ta ett avgörande livsbeslut att emigrera, säger han.

– När det nu blir svårare att få läkarlegitimation i Sverige känner jag stark oro för att skickliga läkare inom EU väljer andra alternativ. Det kommer att bli kännbart för många mindre sjukhus.

På Torsby sjukhus arbetar många tyska läkare, en situation som kommit att handla om betydligt mer än enbart bemanning.

– Runt 80 procent av sjukhusets specialister har en utländsk läkarexamen, och merparten i den gruppen kommer från något annat EU-land. Tyska kirurger har exempelvis varit avgörande för den fantastiska utvecklingen som sjukhuset haft inom laparoskopi, säger Jörgen Byh.

Roger Augustini driver rekryteringsföretaget Formatio, som har till uppdrag att rekrytera och utbilda EU-läkare för flera regioner och landsting. Han är bekymrad över att de nya reglerna minskar tillgången till EU-läkare, men har samtidigt viss förståelse för Socialstyrelsens beslut.

– Det är olyckligt att Sverige inför hårdare regler än i princip alla andra EU-länder. För oss blir det svårare att jobba enligt de nya kraven, och vi får bland annat sortera bort läkare som vi bedömer har sämre anlag att lära sig språk. Detta trots att det är personer som skulle kunna göra nytta om det fanns möjligheter att läsa in den sista svenskan när man kommit till sin nya arbetsplats, säger Roger Augustini.

– Men tyvärr har flera vårdgivare misskött sitt ansvar för läkarnas språkutveckling, och det är en delförklaring till de nya reglerna. Många EU-läkare har fått börja med patienter alldeles för tidigt, och då har språket kommit i skymundan – med resultatet att de aldrig lär sig svenska ordentligt.

Läs också:

Hälften så många EU-legitimationer senaste halvåret