Standardiserat vårdförlopp för akut myeloisk leukemi (AML), huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, urinblåsecancer och prostatacancer infördes 2015.

Nu visar siffror från Regionala cancercentrum för helåret 2016 att väntetiderna för patienter med dessa cancerformer nu är kortare än innan satsningen på standardiserade vårdförlopp startade.

– Nu när vi har lite stabilare siffor ser vi att väntetiderna förkortas, men också att det återstår en del arbete med kvalitetssäkring. En del landsting har fortfarande svårt att fånga data från till exempel privata vårdgivare och primärvård. Därför måste vi vara försiktiga i våra tolkningar, säger Gunilla Gunnarsson, ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan och cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och landsting, i ett pressmeddelande.

Dessutom krävs det ett fortsatt arbete med att se till att utredningar enligt standardiserat vårdförlopp verkligen kommer patienterna till godo. Enligt Regionala cancercentrums bedömning får exempelvis endast 30 procent av prostatacancerpatienterna den här typen av utredning.

– Det här är något som landstingen och regionerna måste arbeta extra hårt med, så att fler patienter kan dra nytta av satsningen. Det innebär till exempel att alla hälso- och vårdcentraler måste vara informerade om det nya arbetssättet, så att de kan erbjuda patienterna en snabb utredning. Därför satsar staten och landstingen i år extra på förankringen i primärvården, säger Gunilla Gunnarsson.

Under hösten 2017 kommer data om väntetider att redovisas för de tretton ytterligare diagnoser som fick standardiserade vårdförlopp under 2016.

Men även om standardiserade vårdförlopp har förbättrat väntetiderna finns kritik mot hur arbetssättet införts i landstingen. I Blekinge höjs röster om att regeringens satsning med statsbidrag missgynnar mindre landsting och att man i Blekinge gått miste om miljontals kronor i uteblivna bidrag. Detta eftersom man inte uppfyller kravet att inkludera minst en person i ett standardiserat vårdförlopp som införs för de olika cancerdiagnoserna.

I fjol hade landstinget Blekinge exempelvis inget fall av levercancer. Men trots att landstinget var förberett, och hade börjat arbeta med standardiserade vårdförlopp i de fall där det fanns patienter med andra aktuella diagnoser, gick landstinget miste om 3,2 miljoner kronor.

– Det som vi tycker är problematiskt är att vi inte fick det potentiella statsbidraget på grund av att vi inte hade någon som insjuknade i levercancer. Så kan det vara, vi är ett litet landsting och har en begränsad befolkning, säger Linus Axelsson, verksamhetschef på kirurgkliniken vid Blekingesjukhuset till P4 Blekinge.

Under 2017 ska ytterligare sex standardiserade vårdförlopp införas i Blekinge. Karin Nedfors, cancersamordnare på Landstinget Blekinge, menar att det också i år kan bli svårt att uppfylla kraven, vilket i så fall skulle innebära att landstinget går miste om ytterligare 3,2 miljoner kronor.

– Ambitionen är att vi ska klara av detta men vi vet att de andra sex också är rätt ovanliga, vi kan inte garantera att någon i Blekinge har till exempel livmoderhalscancer, säger hon till P4 Blekinge.

Linus Axelsson anser dessutom att den här typen av ekonomiska incitamentsystem skulle kunna inbjuda till fusk med bidragen.

– Rent teoretiskt så kan man anmäla någon till ett standardiserat vårdförlopp och få ut pengar. Det behöver inte vara en särskilt stark misstanke. Då kan man utnyttja systemet vilket skulle vara mycket oetiskt, säger han.

Ta del av siffrorna för väntetider vid standardiserade vårdförlopp här.