När Umeå universitet 2009 beslutade att låta en del av läkarstudenterna genomföra den kliniska delen av utbildningen i Luleå, Sundsvall och Östersund, var det många i de mottagande landstingen som hoppades att läkarförsörjningen skulle underlättas när fler färdiga läkare fick en koppling till orten.

­– Det viktigaste skälet för den regionaliserade läkarutbildningen var att man skulle kunna fortsätta att bygga ut läkarutbildningen i Umeå. Men ur vår synpunkt var ett viktigt argument också att underlätta kompetensförsörjningen av läkare, säger Kenneth Robarth, chef för utbildningsenheten vid Region Norrbotten.

De första signalerna tycktes lovande; som Läkartidningen tidigare berättat väljer många av studenterna i den regionaliserade utbildningen att göra sin AT i samma landsting som de läst de kliniska terminerna.

Frågan var dock hur många som skulle stanna kvar efter AT, då konkurrensen om läkartjänsterna är mindre. Efter att de första kullarna nu börjar bli klara med sin AT verkar det som att fler än tidigare stannar kvar efter att de fått sin legitimation.

I Norrbotten har historiskt cirka hälften av AT-läkarna valt att stanna kvar i länet efter legitimationen, medan hälften flyttat vidare.

– Men de senaste åren har den siffran justerats i positiv riktning. Ungefär 70 procent av AT-läkarna stannar kvar om man tittar på dem som började sin AT 2013 och 2014. När man har varit på orten först i tre år för att studera och sedan i två år för AT har man rotat sig och är mindre mobil, i varje fall om man trivs, säger Kenneth Robarth.

Även i Region Jämtland Härjedalen blir många som gått den regionaliserade läkarutbildningen kvar efter AT. Av de 22 studenter som utexaminerades från utbildningen det första året, 2014, arbetar 17 kvar i regionen. Av dessa har 13 påbörjat sin ST, medan de resterande fyra fortfarande gör AT. Det betyder att 60 procent av de tidigare studenterna har valt att bli kvar i regionen efter legitimationen, en andel som väntas bli högre när fler blir klara med sin AT.

Av samtliga 73 studenter som examinerats från den regionaliserade läkarutbildningen är 49 kvar och arbetar i regionen.

­– Det var en del när vi startade det här att vi hoppades att fler skulle stanna kvar. Och det har helt klart fått en effekt, säger Heléne Gustavsson, personalkonsult inom personalförsörjning på Region Jämtland Härjedalen.

En annan positiv sak är att sex av de tretton som har hunnit börja sin ST har valt att inrikta sig mot allmänmedicin, något som Heléne Gustavsson tror bland annat beror på en satsning på att skapa bra primärvårdsplaceringar under AT.

– Jag känner till flera som kommer från regionen och som valt att flytta tillbaka och göra ST i sin hembygd.

I Sundsvall har 19 studenter från den regionaliserade utbildningen hunnit göra klar sin AT. Av dem är 11 kvar och arbetar på orten. Men även om det är positivt att många är kvar menar Henrik Salo, AT-chef i Landstinget Västernorrland, att det är på lång sikt som den stora vinsten finns att hämta.

– Att rekrytera unga läkare är relativt lätt, och vi har också ganska många äldre läkare som närmar sig pension. Glappet gäller medelålders specialister, säger Henrik Salo, som tror att om man har studerat, gjort AT och börjat sin karriär på orten är det större sannolikhet att man blir kvar. 

– Jag tror att vi måste växa underifrån. De som gör AT nu är de som blir våra specialister om 10 år. Det är så jag ser det.

Målet en bättre klinisk utbildning

Den regionaliserade läkarutbildningen vid Umeå universitet innebär att 30 studenter varje termin från och med termin sex genomför sin utbildning vid länssjukhusen i Luleå, Sundsvall och Östersund. Bakgrunden var att den svenska läkarutbildningen byggts ut kraftigt, vilket innebar att det blev svårare att ge studenterna tillräcklig tid med patienterna under de kliniska terminerna. Beslutet fattades 2009 och den första kullen började på de nya utbildningsorterna våren 2011. Modellen har senare införts av fler läkarutbildningar.