Mareike Claussen, allmänläkare vid vårdcentralen i Ekshärad och styrelseledamot i Värmlands läkarförening. Foto: Privat

Beon, bästa effektiva omhändertagandenivå, som ska börja införas på vårdcentralerna i Värmland till hösten, är ett triageringssystem där de enkla fallen inom sju olika områden (se faktaruta) ska slussas till särskilda mottagningar där de tas om hand av sjuksköterska eller fysioterapeut i stället för av läkare.

Landstinget menar att projektet är väl förankrat bland den berörda personalen. Men att modellen skulle vara förankrad bland allmänläkarna ifrågasätter Mareike Claussen, allmänläkare vid vårdcentralen i Ekshärad och styrelseledamot i Värmlands läkarförening.

– Vi i läkarföreningen träffar många läkare och det är inte en enda som har önskat en sådan här mottagning. Det är en idé som kommer från cheferna, inte något som vuxit från grunden.

Ett av syftena med modellen är att minska den tunga arbetsbelastningen för många allmänläkare på länets vårdcentraler. Men enligt Mareike Claussen är andra åtgärder viktigare för att minska arbetsbördan.

– De stora tidstjuvarna är sjukskrivningar, krångliga datasystem och remisser som blir avvisade.

Vad gäller Beon-modellen är hon tveksam till att den kommer att spara särskilt mycket tid för läkarna.

– Vi ser en risk att en patient går till diabetessköterska och sedan till hjärtsviktsköterska och sedan till fysioterapeut – sedan har du sit-in med dessa sjuksköterskor och måste diskutera en patient tre gånger i stället för att träffa patienten en gång och bedöma hela situationen.

Visserligen är det tänkt att patienter som har flera olika sjukdomar fortfarande ska tas om hand av läkare.

– Men i en åldrande befolkning är det väldigt få patienter som bara har en eller max två av dessa diagnoser. Så jag tycker att det går lite åt fel håll med Beon-tanken.

Mareike Claussen påpekar också att det medicinska ansvaret fortfarande ligger hos läkaren, även om andra yrkeskategorier träffar patienten.

– Vi måste förskriva och sätta diagnos utan att ha träffat patienten och måste helt lita på sjuksköterskan. Det finns jättebra sjuksköterskor som man litar på, men det finns andra som man inte riktigt känner och det kan jag känna lite ont magen inför.

Läkarföreningen har nu tagit kontakt med medlemmarna för att höra hur de ställer sig till Beon.

– Vi har skickat mejl för att höra hur de ställer sig, men det är väldigt stor skillnad i hur mycket man vet. Många vet fortfarande ingenting alls om det.

Trots sin tvekan till modellen säger Mareike Claussen att hon är beredd att ge den en chans.

– Det kanske blir en förbättring, för när vi har så många patienter på väntelistan så får de i alla fall en koll. Sjuksköterskan kanske ordinerar prover och så kan man i alla fall upptäcka något. Nu kanske de inte blir kollade alls.

Läs även:

Hela landstinget arbetsväxlar i Värmlands primärvård

Sjukdomsområden i projektet

De sju sjukdomsområden som omfattas av Beon är:

  • Astma/KOL
  • Hypertoni
  • Hjärtsvikt
  • Infektion
  • Psykisk hälsa
  • Fysioterapi
  • Muskuloskeletala åkommor