Sedan Läkartidningen för knappt tio år sedan började redovisa siffror ur SKL:s årliga verksamhetsstatistik har antalet vårdplatser i landet varje år minskat, både i absoluta tal och i förhållande till folkmängden. Men inte någon gång sedan 2008 har minskningen varit så stor som det senaste året. 645 vårdplatser inom somatisk specialistvård försvann från landets sjukhus, vilket motsvarar 3,3 procent.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren tycker att det är »skrämmande« siffror.

– Vården är skuren ned till benet, verkligen. Trots att det finns en rätt stor samsyn i Sverige om att vi har väldigt få vårdplatser så fortsätter minskningen.

Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på SKL, menar att siffran 3,3 procent inte är en överraskning.

– Det beror delvis på den kontinuerliga omställningen till öppenvård. Samtidigt är en del sådant som landstingen och regionerna inte drivit offensivt utan beror på att man exempelvis haft svårt att hitta personal.

Just problemen för landstingen att rekrytera och behålla sjuksköterskor har i flera år pekats ut som en viktig faktor bakom minskningen av vårdplatserna. Ibland beskrivs det som en ond cirkel, där den dåliga arbetsmiljön får många att sluta eller gå ned i arbetstid, vilket leder till en ännu tuffare situation för dem som är kvar.

Men Hans Karlsson protesterar lite mot den bilden.

– Det är en beskrivning man ofta hör. Men när man börjar titta på det så är 95 procent kvar. Men jag tror att en del handlar om att vi måste arbeta aktivare med arbetsmiljöfrågorna, där är vi inte framgångsrika än så länge. Det kan handla om att introduktionen av nyutbildade måste bli bättre och att arbetssituationen måste vara bättre.

Annars är det område där Hans Karlsson anser att mest finns att göra övergångarna mellan sjukhusvården, den öppna specialistvården, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Det handlar exempelvis om att en del patienter med en mer välfungerande öppenvård aldrig skulle behöva komma till sjukhusen, medan andra ligger kvar trots att de är utskrivningsklara.

– Sedan är det mycket att göra på vårdskadesidan. 10 procent som drabbas av vårdskador, det är ganska mycket.

Det här är ju problem som varit kända länge. Ändå verkar problemen snarast accelerera?

– Men även om det är områden där vi har kunskap betyder det inte att jobbet är klart, utan det finns ständigt förbättringar att göra, inte minst med att stärka den nära vården. Sedan kan man också på marginalen behöva öka kapaciteten i vissa landsting.

Heidi Stensmyren menar att landstingen i dag arbetar mer aktivt med vårdplatsfrågan än tidigare, men tycker att många av huvudmännens planer för att komma till rätta med problemen bär prägel av »gamla hjulspår«

– Det man behöver göra är att öka grundbemanningen på sjukhusen och anställa fler undersköterskor och vårdbiträden så att vi får fler händer. Men vi behöver också rekrytera fler allmänläkare så att primärvården kan ta en större del av patienterna och avlasta sjukhusen.

Betyder det att vi inte kommer att komma till rätta med de här problemen förrän vi får en förändrad organisationsstruktur och en stärkt primärvård?

– Nej, att skruva och justera lite grann är inte tillräckligt, utan det behövs en nationell reform av hälso- och sjukvården och en utbyggd primärvård som hela befolkningen har tillgång till.

Men för många läkare är ju arbetsmiljöproblemen akuta, inte minst den etiska stressen när man inte har tillräckligt med vårdplatser för alla patienter som behöver det. Vad ska man göra åt det?

– Dels måste man från politiskt håll vara ärlig gentemot befolkningen och personalen och säga att här finns det inte resurser, i stället för att låta en enskild läkare ta hela smällen när det saknas kapacitet. Där det är skralt med bemanningen måste landstingen bita i det sura äpplet och sätta in och omfördela resurser och inte dogmatiskt säga att vi inte ska hyra in personal när man vet att man har riskverksamheter.


Läs också:

Var nionde vårdplats försvann på Hallands sjukhus

Vårdplatser inom somatisk slutenvård
År Vårdplatser Vårdplatser/
1 000 invånare
Överbeläggningar/100 vårdplatser Utlokaliseringar/100 vårdplatser
2008 21 302 2,3*
2009 21 111 2,3*
2010 21 019 2,23
2011 20 989 2,21
2012 20 817 2,18
2013 20 421 2,12 2,6 1,3
2014 20 143 2,07 2,9 1,3
2015 19 467 1,98 3,1 1,4
2016 18 823 1,88 3,4 1,5

Källa: SKL

* Siffran redovisades endast med en decimal