91 avlidna personer har hittills i år blivit organdonatorer och tillsammans donerat 356 organ. Njurar, levrar, hjärtan och lungor är det som doneras mest. Men även om fler donerar är det fortsatt brist på organ. Patienterna på väntelistan i början av juli var tillsammans i behov av 830 organ, enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.

Antalet donatorer varierar stort mellan sjukvårdsregionerna. Stockholms- och Gotlandsregionen hade förra året 26,6 faktiska donatorer per 10 000 avlidna, medan Sydöstra regionen hade 8,8 stycken.

»Uppmärksammandet av möjliga donatorer är den mest kritiska punkten i donationsverksamheten«, enligt Socialstyrelsens analys av 2016 års donationsverksamhet: »Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016«.

Fortfarande är en stor andel av de potentiella donatorernas inställning till donation okänd. Även om antalet donatorer ökar behöver arbetet med identifiera organdonatorer optimeras, enligt Socialstyrelsens utredare Wenche Stribolt.

– Det är viktigt att det på varje intensivvårdsenhet alltid finns en donationsansvarig läkare och sjuksköterska, med tydligt uppdrag och tillräckligt med avsatt tid. Dessa funktioner har en nyckelroll – från att identifiera möjliga donatorer till att ha uppföljande samtal med närstående, säger hon i pressmeddelandet.

Läs även: Donationsutredningen öppnar för nya organdonatorer. Kräver reflexion om människovärdesprincipen och samtycke

Transplantationer 2016

786 organ transplanterades under 2016. 137 av dem kom från levande donatorer och 649 från avlidna.

Under 2016 transplanterades 425 njurar, 199 levrar, 64 hjärtan, 62 lungor, 24 bukspottkörtlar.

Cirka 1 300 vävnadstransplantationer genomförs varje år och bland dem är hornhinnor och hjärtklaffar mest förekommande.

21 personer avled under 2016 i väntan på transplantation.

Första januari 2017 fanns ett behov av 827 organ. De flesta, 655 stycken, var njurar.