I början av mars i år fick Anna Nergårdh, tidigare chefläkare i Stockholms läns landsting, uppdraget att ytterligare analysera, och där så anses möjligt, driva igenom förslagen i Göran Stiernstedts utredning »Effektiv vård«.

I juni presenterade hon det första delbetänkandet »God och nära vård – en gemensam färdplan och målbild«.

Nu ger Läkarförbundet sina synpunkter i ett remissvar. Grundtankarna håller man med om: det behövs en genomgripande förändring av svensk sjukvård och en stärkt primärvård. Men Läkarförbundet påpekar samtidigt att om kompetensförsörjningen inom primärvården inte är säkrad kommer färdplanen aldrig att nå målet. Man säger sig se en stor farhåga i att primärvården får ett mycket större ansvarsområde innan den har möjligheter att klara det.

»Om utredningens förslag inte ska misslyckas är det av vikt att förbättra drivkrafterna för läkare att söka sig till och stanna inom primärvården. Primärvården måste bli mer attraktiv att arbeta i«, skriver förbundet som anser att man bör hämta inspiration från den norska fastlegeordningen med dess små professionsdrivna enheter där patienter listas på läkare.

Fortbildning, forskning och utbildning beskrivs som nyckelingredienser för att första linjens vård ska locka nya läkare och erbjuda en god arbetsmiljö för dem som redan arbetar där. Framtida vårdvalsavtal bör exempelvis innehålla möjlighet till forskning och utbildning, enligt förbundet.

Läkarförbundet anser att dagens prognosmodell för planering av vårdens framtida läkarförsörjning brister och att staten tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting, SKL, bör satsa på att få en mer rättvisande statistik. Samtidigt bör landstingens ansvar förtydligas.

Läkarförbundet håller med om att man bör definiera primärvårdens åtagande, och anser att primärvårdens professioner ska få förtroendet att göra det.

Förbundet säger inte nej till utredningens förslag om en behovsstyrd, professionsneutral vårdgaranti men lyfter ett starkt varnande finger. Enligt förslaget ska patienter få en medicinsk bedömning inom tre dagar. Den kan göras av läkare eller annan legitimerad vårdpersonal inom primärvården.

Förbundet påpekar att först när det finns tillräckligt med personal är det möjligt att korta tidsfristen från dagens sju dagar till tre. »Grunden för en ökad tillgänglighet till primärvården ligger i kompetensförsörjningen«. Dessutom lyfter man fram läkarens nyckelroll. Även om bedömningar i vissa fall kan göras av andra professioner än läkare, måste det enkelt gå att konsultera läkare, skriver Läkarförbundet.

Förbundet anser även att det finns en underskattad risk för att personer med kroniska sjukdomar eller sköra äldre kommer att drabbas – att de får färre och glesare besök för att vårdgarantin ska kunna uppfyllas. En kontinuerlig utvärdering efterlyses för att vara säker på att vårdgarantin inte leder till sämre medicinska bedömningar: »Vid brist på rätt kompetens får patienten ett kulissbesök för att uppfylla en vårdgaranti utan att komma till den resurs som kan lösa problemet. Det finns en risk för att tidsapekten av vårdgarantin prioriteras och man tappar i vårdkvalité«, varnar Läkarförbundet.

För att förbättra kontinuiteten för patienten tar utredningen upp projektet »patientkontrakt«, som är en sammanhållen plan över patientens inplanerade vårdinsatser. Projektet testas i år i tre landsting. Läkarförbundet motsätter sig inte idén, men tycker samtidigt att en viktigare åtgärd är att patienten kan lista sig på en fast läkare – dock med ett listningstak – i stället för på en vårdcentral.

I framtiden är tanken att primärvården ska få ett tydligare akutuppdrag. Läkarförbundet är tveksamt till hur effektivt det är att förskjuta verksamheten mot kvällar och helger, eftersom det skulle innebära en försämrad tillgänglighet dagtid.

Slutligen efterfrågar Läkarförbundet en tydligare definition av öppen vård, sluten vård och primärvård samt begreppet den nya nära vården. »Begreppet ’nära befolkningen’ uppfattar vi töjbart, vilket gör att det finns en risk att landstingen och regionerna i alla fall kommer att fortsätta koncentrera vården med hänvisning till att vården erbjuds digitalt nära befolkningen«, skriver man.

Sedan delbetänkandet presenterades har utredningen också fått ett tilläggsuppdrag som bland annat omfattar en analys av just begreppen öppen och sluten vård. 

Läs mer:

Utredare ska se över begreppen öppen och sluten vård

Ny vårdgaranti lovar bedömning inom tre dagar 

»Jag är rädd att vi bygger luftslott«

»Vi måste våga prata om listningstak«

Arbetet med att omvandla vården har startat

Hennes uppdrag – förändra sjukvården: »Det här är en systemförändring«

Regeringens utredare Anna Nergårdh: »Ett oemotståndligt uppdrag«