– Det är fantastiskt roligt. Västerviks sjukhus har legat högt tidigare och det tyder på stabilitet. Det är väldigt roligt när det fungerar bra utan att det är tillfälligt. Stabiliteten lönar sig och arbetar man kontinuerligt med sin AT så håller det ofta i sig, säger Sylfs ordförande Jonas Ålebring i en kommentar till Läkartidningen.

I toppskiktet i årets AT-rankning återfinns flera av de orter som legat högt i de senaste årens rankningar. Avesta, som toppat listan två år i rad, hamnar i år på en delad andraplats med Gällivare sjukhus.

Det genomsnittliga AT-betyget för samtliga orter är 4,74. Det är en liten försämring jämfört med förra året då det genomsnittliga betyget var 4,77.

Årets raket uppåt i rankningen är Torsby sjukhus som klättar 28 platser och hamnar på en delad niondeplats i rankingen. Ser man över två år har sjukhuset klättrat hela 58 placeringar.

Sylfs rankning bygger på en enkät som i år besvarades av drygt 1 700 AT-läkare som gör eller nyligen har avslutat AT. De betygsatte bland annat de fyra huvudplaceringarna allmänmedicin, kirurgi, psykiatri och medicin utifrån aspekterna introduktion, handledning, formaliserad medicinsk utbildning och kollegialt stöd, samt gav ett sammanvägt betyg för varje placering.

Dessutom har AT-läkarna gett ett sammanfattande betyg för sin AT som helhet, vilket är det resultat som ligger till grund för rankningsplaceringen av AT-orterna.

I årets rankning har respondenterna fått möjlighet att motivera den sammanvägda betygsättningen för sin AT. För topplacerade Västerviks sjukhus lyfter AT-läkarna i dessa svar fram kontinuerlig handledning, möjligheten till personlig utveckling och bra kollegialt stöd. Noterbart är också att Västervik och Gällivare är de enda sjukhus där samtliga svarande AT-läkare uppgivit att de har inflytande över sin arbetsmiljö.

– Får man vara med och påverka så är man generellt sett mycket mer nöjd sin AT. Det är jätteviktigt och en av de starkaste faktorerna vi ser. Tyvärr är det många som känner att man inte har den möjligheten.

I botten av rankningen hamnar Alingsås lasarett, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och sist är lasarettet i Enköping med snittbetyget 3,67.

Av svaren framgår att AT-läkare vid dessa sjukhus upplever att det finns brister i både introduktion och handledning, samt avsaknad av utbildning.

– Tyvärr ser vi att AT på många ställen inte håller acceptabel kvalitet. Det kan ofta handla om att AT-läkare inte träffar sina handledare, arbetar ensamma på akuten utan stöd, får bristande klinisk instruktion och inte får utbildning. Det kanske bara blir vårdproduktion utan handledning, och det blir väldigt stressigt för AT-läkarna som vill göra gott för patienterna men får fel förutsättningar för det, säger Jonas Ålebring.

Han menar att mycket av detta är landstingens ansvar, som måste prioritera läkarnas utbildning och handledning samt att kraven som finns i AT-föreskriften följs. Han efterlyser också ett mer individuellt synsätt på AT-läkare.

– Man pratar väldigt mycket om att all vård måste erbjudas på patienternas villkor, och se dem som individer. På samma sätt måste man se AT-läkarna som individer och försöka anpassa tjänstgöringen lite efter deras individuella behov och se varje läkares kompetens i sitt sammanhang. Det tror jag är en god väg framåt. När man får vara med och påverka uppfattar man sin AT som mycket bättre. Medarbetarnas delaktighet är central, och det är inte omöjligt. Det är väldigt många som lyckas, men också många som inte lyckas. Här har många landsting en resa att göra.

Trots ett tapp på 18 placeringar till plats 25 är Sahlgrenska universitetssjukhuset fortsatt det universitetssjukhus som rankas högst. Men för första gången på fem år återfinns inget universitetssjukhus på topp 20.

Varför är det så svårt för universitetssjukhusen att nå högt i rankningen?

– Det är ingen omöjlighet. Sahlgrenska har legat högt tidigare och Linköping har gjort en resa uppåt i år, men det är större organisationer och man hamnar kanske längre från AT-ledningen, får mindre möjligheter att påverka och det är kanske mer stela system, säger Jonas Ålebring.

– Däremot ser vi ju att de som gör forskar-AT ofta är lite mer nöjda med sin AT just för att de haft större möjligheter att påverka sin AT. Det är ganska stora skillnader. Det kan också handla om saker som att universitetssjukhusen ofta har längre väntetider, vilket gör att man kanske redan blivit introducerad till yrket i en oreglerad tjänst och kan ganska mycket när man väl kommer dit. Då blir AT mer av en formalitet, fortsätter han.

Det har länge pågått diskussioner om att förändra den svenska läkarutbildningen och därmed också AT. Ett förslag är att ersätta AT med en kortare bastjänstgöring, kallad BT. Om så blir fallet vill Jonas Ålebring se skärpta krav jämfört med dagens AT.

– Då tycker vi att det är oerhört viktigt att man tar med sig alla erfarenheter man har av hur AT fungerar in i det arbetet och ställer hårdare krav i den nya föreskriften på exempelvis handledning, utbildning och studietid samt ser till att det blir krav på en obligatorisk extern kvalitetsgranskning. Socialdepartementet måste ta detta på allvar.

Ta del av hela Sylfs AT-rankning 2017 här.

Läs också:

Sjukhuset i Torsby – årets raket