Flera sjukhusavdelningar har övergett det traditionella sättet att ronda, med läkare och annan vårdpersonal stående runt patientens säng i en full patientsal. Det gäller även hjärtvården vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, där man har infört ett personcentrerat arbetssätt.

Om det är möjligt möter patienten nu läkare, sjuksköterska, undersköterska samt ofta sjukgymnast och någon nära anhörig i ett särskilt rum, för att tillsammans med dem fatta beslut om behandlingen.

– Behandlingen bestäms i en dialog med patienterna. De är nöjda och känner att de står i centrum, säger Dawid Kusiak, kardiolog, överläkare och sektionschef för hjärtvården.

Om patienten inte kan komma till mötesrummet går teamet till patientsalen, som då tömts på andra patienter inför mötet.

– Med den traditionella ronden, med andra patienter i rummet, var patientens integritet inte den bästa. Och positionen, att ligga i sängen och personalen stod över patienten, kändes inte heller bra, säger Dawid Kusiak.

Före ronden har sjuksköterskorna grupperat patienterna färgvis beroende på hur viktigt det är för dem att träffa läkaren just den dagen. De röda patienterna prioriteras, de gröna är sådana som ST-läkarna kan ronda själva. De blå är utskrivningsklara och de gula behöver inte träffa läkaren den dagen.

När ronden är klar kan färdigbehandlade patienter gå hem, vilket frigör vårdplatser tidigare på dagen än förut. Även dokumentationen är klar.

Förändringen mot en mer personcentrerad vård har skett stegvis, berättar Dawid Kusiak. Men att gå tillbaka till ett traditionellt sätt att se på patienten går inte.

– Vår roll som läkare förändras när patienterna är pålästa om sin sjukdom. 2005, då jag kom till Sverige från Polen, hade vi pappersjournaler och patienterna var passiva. Det är en positiv utveckling att möta patienter som är förberedda genom att ha läst sin journal på nätet och googlat sin sjukdom. I vår roll som specialister handlar det nu om att verifiera det patienten hittat.

Att ha informerade patienter ger stora fördelar, menar han.

– I många fall är det väldigt allvarliga beslut som ska tas, och undersökningar som innebär risker. För att lyckas behöver vi ha patienten med oss hela vägen.

Enligt Dawid Kusiak är det nya sättet att ronda också bra för personalen.

– Det skapar en trygghet i arbetsgruppen, alla vet vad som gäller. Det är också väldigt bra i utbildningssyfte för ny personal.

Men ett visst motstånd mot förändring får man räkna med, säger han. Att läkarna kan uppfattas som mer skeptiska än annan vårdpersonal är inte ovanligt.

– Det beror på vår utbildning. Vi utbildas till att vara ifrågasättande. Det är en viktig del av vårt jobb att ha bevis och vetenskapliga underlag för behandlingarna.

Är detta en generationsfråga, både för patienter och läkare?

– Ja. Nu får vi in 50- och 60-talister som patienter, och de förväntar sig en annan typ av bemötande än de som föddes på 20- och 30-talen. Patienterna vill inte vara passiva längre. De ännu yngre, som är födda på 70- och 80-talet, kommer till oss med en i princip färdig diagnos. Men det är säkert så att även läkarnas sätt att se på patienten i mycket är en generationsfråga, säger Dawid Kusiak.

Läs även:

Personcentrerad vård: Förändring som utmanar maktstrukturer

Självdialys i Jönköping: »Så personcentrerat det kan bli«

Se hela människan

Region Jönköpings län har fattat beslut om att all vård i regionen ska vara personcentrerad. Det definieras som följer:

»Personcentrerad vård är att se och möta hela människan. Personens berättelse är utgångspunkten för partnerskap, gemensam planering och ömsesidig respekt för varandras kunskap.«