– Min käpphäst är att det finns så många kloka människor, goda exempel och idéer som aldrig sprids utanför det egna landstinget, den egna enheten eller ibland ens till rummet bredvid, säger Ola Bergstrand, som på eget initiativ har samlat ihop en lång rad tips i en rapport.

Han har tidigare varit distriktsläkare och verksamhetschef för en vårdcentral i skånska Löddeköpinge. I dag arbetar han som verksamhetsstrateg och sitter i divisionsledningen för primärvården i Skånevård Sund.

En del av tipsen bygger på hans egna erfarenheter, men han har även snappat upp goda råd från kollegor samt gjort både grupp- och djupintervjuer.

Rapporten är i första hand skriven för läkare inom primärvården – framför allt utbildningsläkare – men Ola Bergstrand tror att läkare i andra specialiteter och yrkeskategorier också kan hitta matnyttiga tips.

– Den psykiska ohälsan ökar, många överväger till och med att lämna primärvården. Våra ST-läkare är trötta och slitna och vi är så klart superangelägna om att de vill stanna kvar. Kan vi bidra med några goda idéer, som jag själv fått på vägen, är det förhoppningsvis värdefullt.

En del tips sparar bara några sekunder, andra sparar mer tid. Och alla råd passar inte för samtliga läkare, påpekar Ola Bergstrand. Han ser det snarare som en verktygslåda där man testar det som passar ens egna förutsättningar och arbetssituation.

Målet är som sagt att bli en grön doktor. Ola Bergstrand beskriver det som en läkare som jobbar på ett effektivt och smart sätt och undviker tidstjuvar. En läkare som har väldigt kul på jobbet, sprider arbetsglädje till kollegorna, går hem i tid och har energi kvar – i alla fall de flesta dagarna.

– Det finns kollegor som lyckas samtidigt som kollegan intill sliter sitt hår och sitter kvar långt in på kvällarna. Någon skillnad är det. Jag tror inte bara det handlar om otur, att man fått de knepigaste patienterna.

Så hur blir man en grön doktor?

– Bli en bra kommunikatör är mitt huvudtips. Hur får man patienten att känna sig trygg, nöjd och lyssnad på? Allt som leder till otrygghet och missnöje skapar konflikter och tar tid, kraft och energi, säger Ola Bergstrand.

I rapporten finns även många konkreta tips gällande förarbetet inför mottagningsbesöket, patientmötet, efterarbetet, administrationen och hur man planerar arbetsdagen.

– Mycket handlar om en känsla av kontroll. Att inte sitta som offer för sin tidbok. Att det knackas på dörren hela tiden och dyker upp dubbelbokningar.

Råden som ges handlar bland annat om att inte läsa på alltför mycket inför besöket, hälsa på patienten redan i väntrummet, disponera patientmötet, vara tydligt med hur lång tid ni har och göra en avstämning om fortsatt planering.

– Att vara proaktiv tror jag är ett nyckelord. Faran är att doktorn tänker att man inte hinner förklara eller ge den där minneslappen. Men ofta kommer det att kosta dubbelt upp.

För att ha koll på tiden kan en klocka placeras bakom patienten och för att vinna tid föreslås det att låta klockorna i väntrummet gå en minut för långsamt samtidigt som klockorna i behandlingsrummen går någon minut för snabbt.

– Den är finurlig! Genom att skapa en tvåminuters-buffert kan man plötsligt hinna gå på toaletten.

När det gäller patientmötet är Ola Bergstrands huvudbudskap att njuta.

– Det är ändå därför vi är där och det som har lockat oss till yrket i grund och botten. Försök att ibland sätta dig ner i mötet med patienten med rensad hårddisk. Var helt närvarande och njut!

Ett annat råd är att lämna över så mycket ansvar som möjligt till patienten.

– De flesta patienter gillar det. De känner att de blir mer tagna på allvar, mer lyssnade på. Det brukar vara en win-win.

Humor är ett annat viktigt redskap som doktor, tycker Ola Bergstrand.

– Många är spända och oroliga inför kontakten med sjukvården. Kan man få patienten att dra på smilbanden genom en trevlig attityd eller ett torrt skämt får man kanske bättre kontakt, ärligare svar och högre förtroende tillbaka.

När det gäller mängden beställningar av medicinsk service och remisser finns stora individuella skillnader mellan läkarna, enligt Ola Bergstrand. Oftast handlar det om gammal vana. Och ibland doktorns egen »ångestnivå«. När den optimala nivån är svår att avgöra, är det vanligare att göra för mycket än för lite.

Själv tycker Ola Bergstrand att man bör hålla beställningarna nere på en absolut miniminivå.

– Varje beställning – alla remisser, alla prover – som man skickar iväg kommer tillbaka i form av administration. Vi har alla varit med om den där något förhöjda sänkan eller den där lilla pricken på lungröntgen och sen är karusellen i gång…

Huvudråden är att arbeta utifrån allmänmedicinska principer med samtalet som huvudinstrument. Medicinsk service bör bara användas när det är motiverat och med en tydlig frågeställning för varje beställning.

– Vi är inte sista instans. Vi har inte med zebror att göra, utan med vanliga trogna arbetshästar. Börjar det dofta zebra kan man förstås utvidga sin undersökningsarsenal, säger Ola Bergstrand.

I rapporten tar han också upp några saker som många allmänläkare upplever som extra betungande: sjukskrivningsbördan och dåligt fungerande journalsystem.

Här är huvudbudskapet att jobba med systemet i stället för emot det. Lär dig kortkommandon och tipsa varandra om smarta tricks. Så gjorde personalen under Ola Bergstrands tid som verksamhetschef på vårdcentralen i Löddeköping.

– Under min tid som verksamhetschef infördes fyra nya IT-system och varenda gång blev det sämre än det vi hade innan. Men vi bestämde oss för att sluta älta, avsatte tid och satte oss regelbundet ner för att dela med oss av våra bästa trick. Systemen är ofta extremt överarbetade. Man kan göra samma sak på tio olika sätt – några är bra, andra är värdelösa.

När det gäller sjukskrivningar är tipsen bland annat att ringa i stället för att skriva till handläggaren på Försäkringskassan, att be patienten fylla i ett sjukskrivningsunderlag före besöket, boka in en uppföljningstid några dagar innan sjukskrivningen går ut och skriva intyget tillsammans med patienten. Och att inte lägga energi på saker som är svåra att påverka.

Det sista är för övrigt i linje med ett mer allmänt råd från Ola Bergstrand.

– Good enough. Ska man göra allt med fantastisk kvalitet tar det jättelång tid. Vi kan inte göra allt till alla, säger Ola Bergstrand som också tycker att läkare måste vara beredda att överge vissa revir.

Han anser att teamarbete bör utvecklas ytterligare med målet att varje medarbetare får arbeta på toppen av sin förmåga och att man undviker att utföra uppgifter som man är överkvalificerad för.

En annan punkt i rapporten rör förhållningssätt: Behandla andra som du själv vill be behandlad, skapa bra allianser med alla kollegor, ha tillit till andras arbete, försök bidra till en god stämning, klura ut smarta arbetssätt och delta aktivt i förändringsarbeten.

– Om alla pratar om hur tufft det är i fikarummet så blir det inte lättare. Man kan ändå ha kul, busa med varandra, träffas utanför arbetsplatsen och lära känna varandra på ett mer personligt sätt. Och vi kan fira våra segrar. Om än bara med en skål med kaffemuggarna, säger Ola Bergstrand. 


Läs också:

Ola Bergstrand: »Arbetsmiljö kommer alltid att smälla högst«

Primärvårdens »gröna öar«

Några av tipsen i »Bli en grön doktor«

Kommunikation

  • Lägg tid och kraft på kommunikation. Patienten har ofta svårt att bedöma om vi har gjort en bra medicinsk bedömning eller om våra undersökningar varit adekvata, men doktorns bemötande och graden av trygghet som patienten känner när hen lämnar rummet är instinktiv.
  • Gör sit-ins hos kollegor som du uppfattar som goda kommunikatörer.
  • Om du är försenad i mottagningen, beklaga och berätta varför. Om du är mycket försenad, meddela gärna patienten redan i väntrummet: »Jag är cirka 20 minuter försenad på grund av en akut patient.«
  • Låt patienten prata färdigt utan att avbryta. Bekräfta patienten.
  • Lägg tid och kraft på att utbilda patienten kring sin sjukdom från början. Genom att få ett ökat ansvar både för sin sjukdom och kontakterna med vården blir patienten tryggare och mer självständig.
  • Berätta för nya patienter som du kommer att träffa återkommande hur du jobbar, vad patienten kan förvänta sig och att tiden du har till förfogande kan variera beroende på hur många andra patienter med stora behov du har för tillfället.
  • Använd humor och bjud på dig själv.
  • Överdriv tiden till dess att patienten kan förvänta sig ett undersökningssvar, så blir patienten i stället positivt överraskad.
  • Undvik att hamna i låsta positioner. Kanske genom att ha några standardfraser i de fall vi ofta tvingas säga nej – exempelvis antibiotika och sjukskrivning.
  • Utmana »hjälpnödigheten«. Be patienten höra av sig om hen inte blir bättre i stället för att boka in ett återbesök eller en telefontid. Och lär dig ibland säga, även om det tar emot: »Tyvärr finns det inget mer jag kan göra för dig«.
  • Gör en tydlig överenskommelse med patienten om vad som händer efter avslutat besök. Använd gärna en färdigtryckt mall. Och glöm inte att journalföra den!
  • Håll alltid överenskommelser med patienten.

Planera arbetsdagen

  • Kartlägg patientflödet och anpassa schemat efter det. Hur ser årsvariationen ut? Hur många tider behövs respektive dag?
  • Ta fram gemensamma och tydliga bokningsregler och se till att de efterlevs. Men var samtidigt flexibel när det kör ihop sig.
  • Doktorn bör äga flera tider i veckan som ingen annan får boka upp.
  • Ordna störningsfri tid. Stäng av notifikationen på mejlen eller telefonen. Ha alltid någon utsedd till akutdoktor under en halvdag som tar alla bröstsmärtor, sårskador och frågor av olika slag. Förutom frågor från utbildningsläkare – de måste ha möjlighet att fråga en mer erfaren läkare i princip omgående.
  • Förekom och gå förbi triaget före lunch och hör om det uppstått några frågor under förmiddagen.
  • Gör en sak i taget. Försök att bli av med frågeställningar i samma stund som de kommer till dig och skjut inte upp besvärliga uppgifter.
  • Förlägg de knepigaste uppgifterna till den tid på dagen då du brukar ha mest energi och koncentrationsförmåga.
  • Försök småadministrera hela tiden i de luckor som uppstår. Men påbörja bara sådant som snabbt kan avslutas.
  • Eftersträva att aldrig läsa ett papper mer än en gång. Att till exempel ta fram ett röntgensvar, läsa igenom det och tänka att du får hantera det sedan är princip bortkastad tid.
  • Planera in extra administrationstid före och efter längre ledigheter så att du slipper ha högen hängande över dig.
  • Respektera kafferasterna. Koppla bort arbetet ett tag och umgås med dina arbetskamrater.

Före, under och efter patientmötet

  • Lämna över så mycket ansvar som möjligt till patienten. Inför mottagningsbesöket kan du exempelvis skicka ut en blankett tillsammans med kallelsen där patienten ombeds fylla i vilka läkemedel hen tar.
  • Skapa en kort översiktlig sammanfattning av ofta återkommande patienters sjukhistoria. Exempelvis: Diabetes typ 2. Debut 2008. Lätt neuropati. KOL-diagnos spirometri sept 2012. Hypertoni. Hosta av Enalapril 1998. Har hemtjänst.
  • Njut av patientmötet!
  • Hälsa patienten välkommen redan i väntrummet och inled besöket med en öppen fråga som »Berätta vad som fört dig hit«.
  • Om patienten har svårt att begränsa sig, berätta hur mycket tid ni har till ert förfogande. Om patienten har flera saker på sin agenda – be patienten prioritera vad som är viktigast att ta upp.
  • Kom till beslut. Var nöjd med ditt beslut. Tillåt dig att sova på saken när det behövs.
  • Konsultationer längre än 30 minuter tappar ofta kvalitet, dela hellre upp i flera besök eller uppföljande telefonsamtal.
  • Digitalisera informationslappar/standardsvar som ofta används. Lägg i en gemensam mapp på vårdcentralen.
  • Diktera klart innan du börjar med nästa patient, eller så långt du hinner. Testa att diktera och beställa prover med patienten i rummet.
  • Observera att för mycket dokumentation är en patientfara.
  • Gör journalanteckningar som även helt eller delvis kan fungera som brev till patienten.
  • Så ofta det går, till exempel om en remiss ska skickas till hudkliniken: Gör en tillräckligt fyllig besöksanteckning och bifoga denna.
  • Uppmana patienten att själv läsa sin journal på nätet. Kom när det går överens om att patienten läser provsvaren där.

Fotnot: Detta är endast ett axplock av tipsen som ges i rapporten »Bli en grön doktor«.