Hans Gilljam, ordförande i Läkare mot tobak och seniorprofessor vid Karolinska institutet. Foto: Läkare mot tobak
25-årsjubileet uppmärksammas på fredagen vid en gemensam tillställning i Stockholm där också yrkesföreningarna Sjuksköterskor mot tobak, Tandvård mot tobak och Psykologer mot tobak deltar.
När ordföranden och seniorprofessorn Hans Gilljam ser tillbaka på vad Läkare mot tobak åstadkommit under sina 25 år lyfter han fram arbetet med att få till en tobakslag som en av de största framgångarna.
– Vi bildades ju för att Sverige inte hade någon tobakslag. Det var en frustration som vi delade med många, även folk på Socialstyrelsen som hade hand om tobaksfrågan. Det hade gjorts någon utredning som blivit liggande på hyllan och det hotade att bli ingenting av det hela. Då trodde vi att om vi drog igång ett opinionsarbete så skulle vi kunna sätta lite press på politikerna att äntligen göra något åt saken. Det var huvudmålet – och det blev en proposition och lagen gick igenom i två omgångar, 1993 och 1994, säger Hans Gilljam.
– Vårt kanske främsta bidrag var att vi lyckades få med oss Ny Demokrati som då satt i riksdagen. Initialt var de inte för en begränsning, men vi lyckades övertala dem och de blev faktiskt tungan på vågen i riksdagen. Det räknar vi oss tillgodo, fortsätter han.
Efter att lagen kommit på plats fortsatte Läkare mot tobaks arbete och ett av huvudmålen har varit att få läkarkåren att arbeta förebyggande för att undvika tobaksrelaterade sjukdomar som cancer och KOL.
Hur kan läkare i dag bidra till att minska tobaksanvändningen?
– Vi har medverkat till många olika hjälpmedel och utbildningar. Jag startade själv Sluta röka-linjen, dit det är tänkt att läkarna ska kunna skicka sina rökande patienter. Just den här rådgivningen och stödet tror vi inte att alla läkare vill hantera, för det tar ju tid. Men om läkaren samverkar och låter Sluta röka-linjen sköta snacket per telefon medan läkaren håller i receptblocket och följer upp så får man en mycket bra effekt. Det var ett mål: Att underlätta så mycket som möjligt för läkare att gripa tag i det här. Det ska inte göra ont eller upplevas som en plåga att syssla med rökavvänjning.
På senare år har en ny målsättning också formulerats: Att få till ett politiskt beslut om ett rökfritt Sverige år 2025. Det arbetet pågår genom initiativet Tobacco endgame. En lång rad organisationer, bland annat Sveriges läkarförbund, landsting/regioner, kommuner och myndigheter har uttalat sitt stöd för initiativet.
– Nu har vi samlat ihop hela Organisationssverige, samtliga landsting, en tiondel av kommunerna och regeringen har också sagt att de stöder ett rökfritt Sverige 2025. Det uttolkar vi som färre än fem procent rökare i den vuxna befolkningen. Och nu kommer det ett val om ett år, så vi mobiliserar under året för att nå politiker på valbar plats, informera dem och övertyga dem om att det är ofarligt att satsa på Tobacco endgame. De kommer inte förlora röster på det, säger Hans Gilljam.
Utöver arbetet med att nå ut till politiker efterlyser Hans Gilljam också fler läkartjänster inriktade på arbetet mot tobak.
– Ett bekymmer är att det finns så liten kropp på det tobaksförebyggande arbetet. Bara i Stockholm finns det hundra läkartjänster för alkohol och narkotika. Men bara en tjänst på tobakssidan, som dessutom är obesatt. Och ingen på heltid i övriga Sverige heller. Det är väldigt magert med kraft i det här.
– Och det är ju inte för evig tid. Det är ungefär som mässlingvaccinationer. När vi kommer ner under fem procent är saken kanske biff. Då blir spridningseffekterna ganska låga och hanterbara. Det blir liksom en acceptans i samhället för att det här är något vi inte ska hålla på med, vi ska inte ha KOL eller lungcancer eller de 60 andra tobaksrelaterade sjukdomarna, avslutar Hans Gilljam.
Läs också:
