– Genom att följa olika indikatorer kommer vi att visa på att klimatförändringarnas effekter på hälsan redan finns i Sverige. Det handlar inte enbart om problem långt borta, säger Maria Nilsson, forskare i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, och en av dem som författat policyrapporten.

Rapporten heter Briefing for Swedish policymakers, och den är just det: en orientering för svenska beslutsfattare. Den bygger på den globala Lancet countdown-rapporten som Läkartidningen berättat om tidigare, vilken ger en ganska dyster bild av klimatförändringens inverkan på världshälsan.

I den svenska policyrapporten tas ett antal indikatorer upp, vilka ska ge svart på vitt när det gäller klimatförändringarnas inverkan i just Sverige. Den berättar bland annat om kopplingen mellan värmeböljor och mortalitet och ökningar av sådana varma perioder, inte minst i södra delen av landet. Den visar också hur gränsen för smittobärande fästingar har flyttats norrut.

Joacim Rocklöv är lektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och även han medförfattare till rapporten. Han tycker att vattenburna klimatkänsliga sjukdomar ger en intressant fingervisning, såsom bakterien vibro cholerae.

– Vibrio-indikatorn är väldigt intressant, för den beskriver ett scenario som vi kan förvänta oss, det vill säga att vi får nya infektionssjukomar i ett förändrat klimat. Vi får varmare vatten, vi reser mer och får fler patogener som kommer in, och rätt som det är så kommer det att finnas förhållanden som gör att de växer till. Vibrio cholerae är jätteklimatkänslig och den är ett symtom på att uppvärmningen ökar i dag.

Sammanfattningsvis ger policyrapporten fyra rekommendationer som svenska beslutsfattare kan ta i beaktande:

  • Information och utbildning om nya hälsorisker och hälsorisker under förändring bör inte bara rikta sig till vårdsektorn utan mot allmänheten i stort.
  • Arbete över olika sektorer i samhället är ofta nödvändigt för att reducera hälsorisker orsakade av klimatförändringar.
  • Hälsovinster bör beaktas när man väljer strategi för att begränsa klimatpåverkan och anpassa sig efter den.
  • Tvärvetenskaplig forskning bör gynnas genom ökade resurser och utbildning på olika akademiska nivåer.

Detta år är det första för både den stora Lancet countdown-rapporten och den svenska policyrapporten. Nya kommer att presenteras varje år, och både Maria Nilsson och Joacim Rocklöv tror att det är bra för att hålla frågan vid liv.

– Jag tror att det är viktigt att man i världen och i Sverige har fingret på pulsen och kan följa utvecklingen; ha uppdaterad fakta på bordet hela tiden som kan föda samhällsdebatten, säger Joacim Rocklöv.

– För att något faktiskt ska hända är en sådan process viktig. Den kan flagga för när utvecklingen går för långsamt eller när vi inte gör tillräckligt, säger Maria Nilsson.

Rapporten presenterades i samarbete med det nybildade institutet Sight vid Kungliga vetenskapsakademien. Huvudförfattare är Elisabet Lindgren, docent vid Stockholms universitet. Rapporten kan laddas ned här.