När samordningen av vården brister får patienter och anhöriga bära ett stort ansvar för att koordinera insatserna. Cirka en miljon människor i Sverige behöver i dag insatser från flera aktörer inom vården och omsorgen samtidigt som de själva har svårt att samordna vården. Vården är inte organiserad för att möta patientgruppens komplexa behov, enligt Vårdanalys.
Internationella jämförelser visar att drygt hälften av de svenska patienterna anser att de får hjälp av ordinarie läkare eller annan vårdpersonal att planera vården som andra verksamheter ger. I de länder som har bäst resultat upplever 80 procent av patienterna att de får den hjälpen. Sverige sticker också ut negativt när det gäller samordnad information kring testresultat och journalanteckningar.
I Vårdanalys rapport, som undersöker samordning av vård ur ett patientperspektiv, ligger fokus på sex lokala och fem nationella förbättringsinitiativ. Bland dem finns Tiohundra, projekt Hälsostaden i Ängelholm, Närvård västra Skaraborg, Nationell patientöversikt och Regionala cancercentrum.
Hur man valt att göra för att få en bättre samordning och vilka målgrupper man riktar sig till skiljer sig åt mellan initiativen. Men det finns också likheter. Samtliga har politiskt stöd och bygger på en värdegrund som utgår från individens perspektiv. Flera organiserar arbetet i multiprofessionella team. Ett par har gemensam budget och ett initiativ har använt ersättningssystem för att ge ökat incitament till samordning.
Men trots att samtliga initiativ betonar vikten av att samordningen utgår från individen har få gjort uppföljningar för att ta reda på hur det fungerar ur patientens perspektiv, konstaterar Vårdanalys.
Vårdanalys föreslår att regeringen, landstingen och övriga huvudmän tar tag i samordningen och följer upp hur den fungerar utifrån ett patientperspektiv. Det behövs också forskning om olika insatsers kostnadseffektivitet.
När nya samordningsinitiativ utformas bör de utgå från olika gruppers behov, skriver Vårdanalys. Patienter, brukare och närstående bör vara med under processen och man bör dra lärdom av tidigare initiativ. Regeringen bör även kartlägga hur olika aktörer på ett bra sätt kan dela information om patienter med ett stort behov av samordning, enligt myndigheten.
