– Det här är en intressant och värdefull studie. Det finns inte så många femåriga studier inom området som är så pass väldesignade. En styrka är också att studien utförts vid flera centrum. Samtidigt är resultaten inte helt oväntade, säger Björn Eliasson, adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I studien följde forskare upp 120 patienter med okontrollerad typ 2-diabetes och lindrig till måttlig fetma som lottats till antingen gastrisk bypass eller intensiv medicinsk behandling och livsstilsåtgärder. Patienterna fanns vid fyra olika centrum i USA och Taiwan.

Resultaten visar att 23 procent av patienterna i kirurgigruppen fortfarande hade sin diabetes under kontroll efter fem år – definierat som att de hade långtidsblodsockret HbA1c under 53 mmol/mol, ett LDL-kolesterol under 2,6 mmol/l och ett systoliskt blodtryck under 130 mm Hg. I den andra gruppen handlade det om 4 procent av patienterna.

Det var därmed betydligt färre jämfört med uppföljningen efter ett år, då 50 respektive 16 procent av patienterna i de olika grupperna hade sin sjukdom under kontroll.

– Erfarenhetsmässigt vet vi att effekten på diabetes av fetmakirurgi är störst under de första åren. Men det är helt klart att fetmakirurgi var bättre efter fem år, jämfört med den andra behandlingen som erbjöds i studien, säger Björn Eliasson.

– Men som alltid ska man komma ihåg att vi talar om ett genomsnitt. För en del är det en fantastisk metod och för andra deltagare i studien har den inte så stort värde, påpekar han.

Ett av målen med gastrisk bypass är att patienter ska bli helt fria från diabetes. Men det var det få som var i studien efter fem år: 7 procent i gastrisk bypass-gruppen och ingen i kontrollgruppen. Frihet från diabetes definierades här som att patienten haft HbA1c under 42 mmol/mol i ett år utan att ta diabetesläkemedel.

– 7 procent är inte mycket med tanke på att man talat mycket om att dessa operationer ska kunna bota diabetes. I den här studiekohorten var detta inte fallet mer än hos en mindre andel, säger Björn Eliasson och tillägger:

– Men även om man inte blir av med sin diabetes så finns det – genomsnittligt sett – stora värden med fetmakirurgi eftersom sjukdomen kräver mindre behandling med diabetesläkemedel.

En invändning mot studien är att kontrollgruppen inte var så välbehandlad som man skulle önska, påpekar han.

– Om den hade varit det så hade kanske skillnaderna mellan grupperna inte blivit så stora. Man minskade också behandlingsintensiteten för den gruppen efter två år. Jag tycker att resultaten pekar på hur viktigt det är att följa många patienter tätt för att resultaten ska bibehållas över tid.

Han hade också, precis som forskarna själva, velat se en ännu längre uppföljningstid.

– Då är det dessvärre inte omöjligt att skillnaderna mellan grupperna skulle bli ännu mindre, säger Björn Eliasson.