Studien leds av Magnus Helgesson, forskare vid avdelningen för försäkringsmedicin på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Det är ett tvärvetenskapligt projekt, och tanken är att belysa de längre sjukfallen både utifrån ett medicinskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.
En huvudfråga är vilken roll kombinationen av fysiska och psykosociala belastningar spelar för sjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg. Den fysiska belastningen kan till exempel handla om tunga lyft och vridna arbetsställningar, den psykiska om balansen mellan krav och kontroll i arbetet, stöd och tidspress.
Basen är en registerstudie och uppgifter kommer att samlas in från Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.
– På det sättet kommer vi att kunna följa utvecklingen i upp till tjugofem år. Då kan vi se om vissa riskfaktorer i arbetsmiljön har slagit igenom i sjukskrivning, säger Magnus Helgesson i ett pressmeddelande.
Projektet har nyligen startat och ska pågå till december 2020.
Sjukfrånvaron bland anställda inom kommuner och landsting har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet, och det som sticker ut särskilt är den långa sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa. Sedan 2010 är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken bakom långvarig sjukskrivning inom kommuner och landsting. Ökningen gäller både kvinnor och män.
Statistik som Afa försäkring presenterade i slutet av förra året visar på en liten minskning av antalet långtidssjukskrivna bland anställda inom kommuner och landsting. Med ett undantag: läkarna. Mest uppseendeväckande är ökningen av långa sjukfall med en psykisk diagnos bland manliga läkare. På längre sikt är ökningen av långa sjukfall med psykiska diagnoser dock större bland kvinnliga läkare. De står även för de längsta sjukfallen.
